lördag 11 april 2009

Funderingar eller Om jag skulle tro…
2009-01-20

Konflikten i Israel/Gaza aktualiserar gamla funderingar om religioner. Det finns så många sådana. Vilken är den rätta, eller är de alla tokforen, som Västerbottningarna säger? Dock menar de i så fall och i allmänhet inte kristendomen.

Kristendom, judendom och islamisk trosuppfattning finns i en uppsjö av varianter. Andra världsreligioner är t.ex. Buddhism, Hinduism, Konfucianism och Taoism. En grovuppdelning av kristna blir protestanter, katoliker, ortodoxa (östliga kyrkan) och mormoner. Ytterligare uppdelning enligt lite olika trosuppfattningar kan göras i samfund. Exempel är Pingströrelsen, Laestadianer, Metodistkyrkan, Maranata o.s.v. Uppräkningen kan göras väldigt lång.

En uppdelning för judar kan bli liberala, konservativa och ortodoxa eller fundamentalister.

Inom Islam kan en liknande uppdelning göras. Islam är dessutom uppdelat i Sunni och Shia. Sinsemellan är dessa oense om vilka som skall anses som Muhammeds efterträdare. Så oense att en del av dem gärna dödar varandra. Naturligtvis dödar en del av dem också gärna alla otrogna, d.v.s. de som inte vill vara sunni- respektive shiamuslimer. Muslimer är också talibanerna, som gärna dödar otrogna, muslimer som inte till punkt och pricka följer regelboken, flickor som går i skola och kvinnor som utbildat sig till exempelvis läkare eller inte vill bära burka.

Lite påminner de väl om de ”ädla” korsriddarna för runt 800 - 900 år sedan, som rånade, våldtog och dödade muslimer och judar i Palestina och hedningar på andra håll därför att deras Gud sas vilja det. Vi skandinaver härjade vid den tiden på samma sätt i Vendes (norra nuv. Tyskland och Polen), i Baltikum, Finland och Ryssland. Vi var ju kristna.

Dessutom finns andra uppdelningar med betraktelsesätt dem emellan, som kan vara allt från nedsättande till livshotande. I Irak t.ex. dödar sunnimuslimer shiamuslimer och tvärt om. En del av de båda dödar gärna judar, kristna och andra, som kan anses otrogna.

För islamister är Koranen också lag, men det finns åtminstone fyra olika rättsskolor, tolkningar, inom islam, som i sin tur skall tolkas av imamerna med lite olika, ibland bra och ibland fruktansvärda resultat.

De gamla, väldigt gamla, skrifterna eller gamla testamentet, som vi säger, skrevs till del under Babyloniska fångenskapen enligt sentida forskning. Det var några hundra år före Kristi födelse. Det som noterades var gamla berättelser, som gått från mun till mun under väldigt lång tid. De är närmast att ses som sagor eller myter alltså. Tag gärna fram Bibeln och läs Skapelseberättelsen. Läs gärna några sidor till. Om Abrahams förbund med Gud, om Noa i vars samtid det fanns jättar och då människornas ondska var stor. Om att Noa dog först vid 950 års ålder. Säg sedan att det inte är fråga om myter om du kan. Gud framstår i gamla testamentet inte sällan som bestialisk, utkrävande fruktansvärda straff även för bagatellförseelser.

Människornas ondska är stor också idag och mycken ondska har sin grund i, och i tvister mellan, de tre religionerna kristendom, judendom och islamisk. Abraham är i alla tre den patriark, som ingick förbund med Gud för sina efterkommandes räkning. Som tecken på detta skulle hans efterkommande av mankön omskäras. Detta sker fortfarande bland judar och muslimer, mycket sällan hos övriga.

För judarna är gamla testamentet och de fem första moseböckerna lagen (Tora), som tolkas i Talmud och av rabbinerna. För såväl judar som kristna gäller de tio budorden, men också nationalstatens lag. Judarna liksom de kristna och i en del fall muslimer moderniserar efter hand sina religiösa lagar, så att de blir mänskliga. Så t.ex. är homosexualitet straffbart enligt gamla testamentet. Men det finns ju trots allt och tolereras därför, något som i varje fall hittills är omöjligt inom islam. På samma sätt ser liberala och konservativa judar på sex före äktenskapet, liksom på barnbegränsning med p-piller. Användning av kondom är egentligen förbjudet men numera OK inom judendomen, eftersom den skyddar mot Aids och annat. Påven (Guds ställföreträdere på jorden) ser dock användandet som synd.

Jag kommer att tänka på en liten stor människa och en stor statsman, nämligen Gandhi och Nehru. Gandhi sa: ”Jag är hindu, jag är muslim, jag är jude, jag är kristen, jag är buddhist!” Nehru sa:” Anblicken av vad som kallas religion, eller i varje fall organiserad religion, i Indien och i alla andra länder har fyllt mig med skräck och jag har många gånger fördömt den och önskat rensa ut den helt och hållet…”

Jag själv då, var i denna röra finns jag? Jag går ju gärna in i en kyrka jag passerar. Kyrkorummet är så fridfullt och fullt av gammal kultur och tradition. Jag går gärna på en kyrkogård och tittar på gamla gravar. Jag sätter blommor på gravar. Vad är det jag gör? Det är naturligtvis ett av mina sätt att hedra minnet av föregångare. Men är det något mer, människans sökande? Ja, men jag letar egentligen inte bland de nämnda religionerna.

En del präster jag lyssnat till har från predikstolen pratat strunt enligt min uppfattning. Andra har varit väl värda att lyssna till. Min gamle vän Sven Arne Onsäter t.ex. Garnisonspräst i Boden, men senare kyrkoherde i Västerhaninge. När han såg en församlingsmedlem som höll på att somna under predikan kunde han med höjd röst säga: ”Eller hur Gustav”? Denne Gustav eller vad han nu hette, hade sedan ingen svårighet att hålla sig vaken. Någon skrymtare var inte Sven Arne, snarare tvärt om. Det är särskilt hedervärt bland präster. Några skenheliga sådana träffar man ju då och då på.

Slutligen i det här resonemanget hit och dit, är det fråga om en eller flera gudar och hur skall man se på självmördare?

Vi nordbor hade för dryga 1000-talet år sedan många gudar, likaså greker och romare. Kanske var löftet om bara en Gud lockande för Olov den Helige m.fl.? Det skulle väl definitivt vara bekvämare.

De flesta religioner har fortfarande flera gudar, även om man säger sig ha bara en. De kristna religionerna tror alla på treenigheten, alltså Gud, Jesus Kristus och den helige ande. Jag får det till tre, men här tillämpar kyrkorna en matematik, som väl är högre än högre sådan. Kristenheten har en förklaring (eg. flera), men de är alla obegripliga.
Här är en, hämtad från Catholik Encyclopedia:

I Gudomens enhet finns tre personer, Fadern, Sonen och Den helige Ande. Dessa tre personer är klart åtskilda från varandra. Med den atanasianska trosbekännelsens*) ord är sålunda ”Fadern Gud, Sonen Gud och Den helige Ande Gud, och ändå är Gudarna inte tre utan en.”
*) latinsk bekännelse från 500-talets Gallien.

Kanske för att ytterligare förklara citerar encyklopedin S:t Gregorius Undergöraren (200-talet):

Därför finns ingenting skapat, ingenting som är underkastat någon annan i treenigheten. Inte heller finns något som har tillförts som om det en gång icke hade existerat utan kommit till efteråt. Därför har Fadern aldrig varit utan sonen och inte heller Sonen utan Anden, och denna treenighet är oföränderlig i all evighet.

Klarheten i detta måste kunna diskuteras, liksom den intellektuella hederligheten, men nu kommer det fler Gudar, eller åtminstone halvgudar.

Katolikerna har sin Jungfru Maria, en gudinna i allt utom till namnet, som nog inte ligger så långt efter Gud i antal böner från troende. Vi har en bra bit över 5 000 helgon, som alla tar emot böner i specifika frågor. Jag har svårt att se dem som annat än åtminstone halvgudar.
Catholic Community Forum lämnar de troende en lista på alla dessa helgon. Deras specialitéer anges som t.ex. anorexi, brutna lemmar, sängvätning, ont i magen o.s.v. Kanske har Gud eller Treenigheten delegerat en del beslut, medan endast de är allsmäktiga och sista instans.

Nå, hur ser man på självmördare då?

Självmord i form av självmordsbombning av otrogna är för muslimer en Gudi behaglig gärning även om några andra muslimer, som råkat komma för nära skulle stryka med. Jämför också självmordsflygarna från 11 september 2001, då 19 muslimer lyckades döda några tusen människor och få de s.k. tvillingtornen att störta samman. Tron är att man som belöning för ett så djävulskt illdåd direkt hamnar i paradiset.
Självmord i övrigt är i Islam ett svårt brott.

Varken kristna eller judar får begå självmord. För inte så länge sedan länge sedan fick t.ex. inte kristna självmördare begravas i vigd jord.
Numera behandlas i alla fall både judiska och kristna självmördare som naturligt döda inom båda dessa religioner.

Slutligen: (Joh. 20. 24-29)
En av de tolv lärjungarna, Tomas, som kallades Tvivlaren, hade inte varit med när Jesus första gången efter sin död visade sig. De andra lärjungarna sade nu till honom: ”Vi har sett Herren”, men han sade: ”Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida tror jag det inte.” En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid åt er alla.” Därefter sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” Då svarade Tomas: ”Min Herre och min Gud.” Jesus sade till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.”

(I lokaltidningen såg jag häromdagen en insändare från en dam. Hon beklagade sig över att så många inte tror på Gud.
”Jag har ju sett bevis,” skrev hon utan att redovisa dem. Bevis måste ju prövas!

Det står så mycket konstigt i Bibeln, att jag ändå måste be om klara vetenskapligt godkända bevis för att tro. Utan vetenskapligt hållbara bevis är jag agnostiker för att uttrycka mig väldigt försiktigt. Däremot kan jag känna respekt för den som tror utan att faktiskt veta, liksom att jag kan uppskatta de kyrkliga ceremonier, som tydligen ger många tröst i en bedrövlig värld. Dock med åtminstone ett undantag. De som tror att jorden, människan och djuren skapades för 6 000 år sedan, något som vetenskapen för länge sedan förkastat. Vetenskapligt bevisat är något helt annat. Arkeologer, astronomer, fysiker och kemister har bevisat helt andra sanningar.

Efterskrift

Egentligen känns det fel att sluta skriva här efter bara 5 A4-sidor, vilket det just blivit. Det finns så mycket mer att pröva, att i skrift söka analysera. De kristnas Nya testamente, (vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem). har jag inte skrivit något om. Jag vill bara här påstå att bägge testamentena är skrivna av ett antal olika människor för mycket länge sedan. Då man visste föga om universum, om dagens fysik och kemi, om främmande folk långt borta o.s.v. Är det då Guds ord vi finner i bibeln? Borde vi inte alla som komplement läsa Richard Dawkins "Illusionen om Gud" och fundera?

Galileo Galileis upptäckter kom att strida mot kyrkans dogmer, vilket klargjordes 1632. Kyrkan i västerlandet stod då fortfarande för en hel del lagar, men Galilei sjuk och gammal dömdes väldigt milt till endast husarrest för resten av livet. (Han var också god vän med påven.) Först 1992 erkände Vatikanen genom ett uttalande av påven Johannes Paulus II att det var ett misstag att Galilei dömdes. Det dröjde in på 2000-talet innan domen dessutom upphävdes. Inga snabba ryck i kyrkan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar