En bok – eller två

Jag var på biblioteket idag. Det ligger förresten vägg i vägg med Systembolaget. Jag jagade en bok jag för länge sedan lånat av min högt värderade kollega på Ericsson Radio Systems AB, Per Olof Thorén och tyvärr efter läsning lämnat tillbaka. Jag har alltid gjort så, medan jag själv kunnat konstatera att böcker jag vill läsa om är försvunna efter utlåning. Efter 2 – 3 år minns jag ju inte heller till vem?

Boken jag vill läsa om är ”Sovjethotet mot Norden” av Dragan Jovius, vilken gavs ut 1984, medan det kalla kriget fortfarande pågick och Sverige var mer inblandat än folk i allmänhet tror. Jag avser återkomma till detta, när jag läst boken igen. Det lär bli ett längre inlägg.

Jag har inte utnyttjat biblioteket särskilt mycket. I stället har mina utgifter för böcker under väldligt lång tid legat i trakten mellan 600 – 1200 kr per månad. Nu kom jag att samtala med en trevlig människa på biblioteket, som uppmanade mig att se igenom bibliotekets bord med utgallrade böcker. ”Där finns verkliga skatter att hitta”, sa hon och hon hade rätt. Tyvärr hade jag bråttom, därför att Birgit (min hustru) väntade på annan plats.

Men jag hittade ”Gud med oss” av Ingemar Karlsson, om religion och politik i Mellanöstern. Det som sker i Mellanöstern är komplicerade skeenden som inbjuder till förenklingar. Rapporterande journalister har ofta maximalt spalterna på en halvsida i tidningen till förfogande. Ofta bara bråkdelen av detta och det kan inte ge någon fullständig bild av vad som händer. Inte ens en hel tidning räcker egentligen. Ibland blir deras artiklar till och med rent missvisande. Om du går till mina inlägg under ”Internationell Politik” och ”Militärhistoria” så ser du att jag bl.a. intresserat mig för Mellanöstern.

Ibland kommer verkligt framstående journalister ut med nära nog fullödiga redogörelser. T.ex. Robert Fisks, ”Det stora kriget för mänskligheten, kampen om mellanöstern”, men inte ens den är heltäckande, trots nära 1 200 sidor.

Författaren till boken ”Gud med oss”, Ingemar Karlsson, är inte heller vem som helst. Han har varit chargé d´affaires i Damaskus och dessförinnan arbetat med Mellanösternfrågor i UD. Senare blev han svensk minister i Peking och det han här skriver om kan han uppenbarligen utan och innan. Religionernas del i stora och små konflikter har jag själv börjat skriva en del om under ”Tro och vetande”.

Hur som helst så började jag läsa boken omedelbart, när jag kom hem. Avbrott för intag av middag har förevarit samt för de två dagligen obligatoriska Skip-bo-partierna med Birgit. Efter detta insåg jag att jag borde skriva en vers i bloggen. Nu är det gjort och det är en ny dag faktiskt, men jag skall läsa lite till i min nygamla bok.