Om detta må ni berätta
Detta skrev jag i slutet av 90-talet

I mitten av 1990-talet blir nynazister allt mer högljudda och förnekar nazisternas förintelse av judar, zigenare, handikappade och andra. Det kan kanske inte förvåna, när ämnet historia i skolorna blivit flummigare än det mesta. 1997 enas samtliga riksdagspartier då om "Levande historia", en manifestation för att öka kunskapen om Förintelsen. Det behövs alldeles tydligt och man ger bl. a. ut boken "... om detta må ni berätta...". Bra! Men minst lika bra vore kanske att återinföra ämnet historia i skolan.
Med den här boken klargör man en del av vad som hände under 1930- och 40-talen för dem som inte redan vet. En mycket angelägen del. Det ger också oss med barn och barnbarn möjlighet att kostnadsfritt rekvirera boken och sticka den i händerna på de unga. Men all historia är lärorik och det finns andra angelägna delar.
En angelägen del av senare tiders historia är de kommunistiska grymheterna i Sovjet och det övriga Östeuropa. Det var inte bara Raul Wallenberg som försvann. Nazisternas illdåd under Hitler förbleknar något i jämförelse med vad Lenins, Stalins och andra kommunistledares kommunister åstadkom. Enbart Sovjets kommunister plågade och dödade ännu fler än Tysklands nazister. Dessutom, i huvudsak sina egna landsmän.
När Gudrun Schyman yttrar sig om boken "...om detta må ni berätta...", så säger hon: "Självfallet är information och undervisning mot nazism och rasism nödvändig."
Jag instämmer! Men minst lika angeläget är information och undervisning om kommunisternas illdåd och massmord i Sovjet och Östeuropa. Även där fanns tydliga inslag av rasism.