måndag 23 mars 2009

KS-grupp
(Från ca 1985)

Den moderata kommunstyrelsegruppen samlades i nämndhuset hos nya oppositionsrådet, Claus Trolle. Gruppen bestod i övrigt av Kjell Rydle, Anders Söderberg, jag själv och Marietta de Pourbaix, såsom suppleant. Man skulle diskutera ärenden inför kommande KS-sammanträde och enas om hur partiet skulle ställa sig till dem. Medan Claus talade med någon i telefonen sade jag till de andra:

"Hemspråksundervisningen är ett bekymmer för mig i skolstyrelsen. Den tar våldsamma resurser i anspråk och kostar skjortan. Vi har trettiosex olika hemspråk som det skall undervisas i och många av lärarna far som skottspolar mellan kommunerna för att undervisa någon timme här och där. Vi har lärare som undervisar hos oss, men också i till exempel Uppsala. Deras arbetsdag består till stor del av restid och de blir som ni förstår inte särskilt effektiva. Det borde göras något åt detta i riksdagen. Och inte främjar den här undervisningen invandrarnas assimilering. Egentligen är det tvärtom. Istället borde undervisningen i svenska ges en större roll.

För att belysa hur skolfolk arbetar med detta skall jag berätta vad en god vän sagt mig. Själv är han ursvensk. Hans hustru kom till Sverige från Finland under vinterkriget och var då tre år. Hon adopterades av sina svenska fosterföräldrar och har sedan inte haft någon kontakt med Finland och kan givetvis ingen som helst finska. Tillsammans har de fyra döttrar som nu går i grundskolan. Inför varje läsår kontaktas de av skolan, som försöker övertala dem att låta döttrarna läsa finska som hemspråk. Föräldrarna tycker att döttrarna inte skall belastas av ytterligare främmande språk i skolan. Men skolan gör varje gång klart för dem att man behöver fler elever till sina finska hemspråksklasser."

"Jaha, du," sade Kjell Rydle, "då skall jag berätta om min sonson. Hans mamma härstammar från Kina, men är uppvuxen i USA. Hon behärskar svenska väl och arbetar som lärare. Hon har alltså engelska som ett av två modersmål. Då erbjuds min sonson hemspråksundervisning i kinesiska eller engelska. Givetvis utnyttjar föräldrarna tillfället och låter pojken läsa engelska som hemspråk. Han får då en våldsam fördel framför andra svenska elever när det gäller engelskan och han ligger långt före sina kamrater. Både vi farföräldrar och hans föräldrar talar dessutom ofta engelska med honom. Rättvist mot andra svenska elever? Knappast. Men vad har rättvisa med detta att göra? Det här är sossarnas skötebarn som så mycket annat, som gått snett. Givetvis utnyttjas det av de föräldrar som kan.
Nu hade Claus avslutat sitt telefonsamtal och vi tog itu med dagens ärenden.

P.S.
När detta droppar in på min blogg, 2009, vill jag lägga till: Flyktingar får numera tyvärr inte sällan vänta flera år på ett uppehållstillstånd, som sedan inte beviljas. Under tiden går barnen i svensk skola. Detta gör naturligtvis hemspråksundervisning angelägen, då återförvisning allt oftare sker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar