Sverige bäst på matematik
(Skrevs 1995.)

För snart fyrtio år sedan togs studentexamen bort och undervisningsstandarden i gymnasiet började snabbt sjunka. Tanken, att fler skulle kunna få gymnasieutbildning och fortsätta vid högskolor och universitet, var god. Men vid högskolor och universitet blev det problem. Det dröjde inte länge förrän man vid tekniska högskolor såg sig tvingad att börja undervisningen med gymnasiets matematik. Tragedier började också utspelas, när studenter efter ett par års studier tvingades konstatera att examen aldrig skulle nås. Men att höga studieskulder däremot uppnåtts.

1994 tar man det stora språnget. Nu skall alla tonåringar i Sverige göras högskolebehöriga. Många uppfattar detta som en utopi. De menar att en del saknar de intellektuella förutsättningarna. Så är det naturligtvis inte, om man bara sänker kraven tillräckligt, i grundskolan, i gymnasiet och vid universitet och högskolor. Om man gör stora delar av gymnasiet till ett förlängt högstadium.

Det hela underlättas också genom de i de djupa leden populära och därför mäktiga flumpedagoger, som menar att skolan i huvudsak skall lära ut hur man kan ta reda på det man vill veta. Lärarna skall bara verka som handledare eller medhjälpare i projekt eller grupparbeten. Den normalbegåvade vet att man bör ha gedigna grundkunskaper för att tillgodogöra sig kurser på universitetsnivå. Det tror tydligen somliga att man nu lätt kan ändra på.

Vissa kunskaper måste man ändå kräva inför högskolorna, om dessa skall vara meningsfulla. Nu skall A-kurser med relativt lågt ställda krav i dessa ämnen läsas av alla gymnasieelever. Även de som inte lärt sig något att tala om i grundskolan, men som på gymnasiets yrkeslinjer ändå kan göra sig gällande i praktiska ämnen.

Så gör man 1995 ett internationellt test för sistaårselever i gymnasiet. De länder som i tidigare test visat bästa resultat deltar inte. Svenska elever som läser naturvetenskaplig linje kommer på sjunde plats i matematik. På andra linjer är svenska elever bland de bästa i naturvetenskap och matematik vid denna jämförelse.

I svenska media blir detta en huvudnyhet. "Svenska elever är världsbäst i matematik!" Skolverket stoltserar, liksom en del andra "flummare". En större tidning ger följande exempel på provuppgift, där svaret kan tippas:
En skolklass planerar en bussresa till en djurpark. En buss med 45 platser kostar 600 kronor och inträdesbiljetterna kostar 30 kronor per person. Man bestämmer att bussresa och inträde tillsammans ska kosta 50 kronor per person. Hur många elever måste delta i bussresan för att den inte ska gå med förlust? A. 12, B. 20, C. 30, D. 45.

Lösningsfrekvens för svenska elever 66 procent och internationellt 50 procent.
För den som gick i gamla gymnasiet kunde detta vara en mycket enkel uppgift för huvudräkning. Att dividera 600 med 20 är inte särskilt svårt. Samtidigt konstaterade jag att detta var en typisk uppgift i 40-talets mellanskolas första klass, om uppgiften är att ställa upp en mycket enkel förstagradsekvation. Till mellanskolan (en realskola) gick man från folkskolans sjätte klass. En klass som alltså borde motsvara dagens första klass i högstadiet! 1995 klarar 66 procent i gymnasiets slutklass uppgiften och Barbro Wennerholm i skolverket uttrycker sin stora belåtenhet!