Modern historia

Jag skjuter på bloggandet, när jag har intressanta böcker att läsa.

Nyligen har jag plöjt sådant som:

Nazismens sensmoral av Johan Östling.
Med nödvändighet handlar den till största delen om efterkrigstiden
Ännu mer intressant skulle boken ha blivit om den samtidigt och på samma sätt tagit upp den sovjetiska kommunismens sensmoral. Båda dessa utopier är så nära släkt och har under samma tid ställt till så mycket elände. Kommunismen dock så mycket mer bl.a. p.g.a. att den hade makt under nästan sex gånger längre tid. Båda har, efter respektive sammanbrott, märkligt nog återuppstått som mycket små embryon till partier.

Vi som visste allt av Håkan Arvidsson.
Boken handlar om de där unga galenpannorna i 1960-talets vänsterrörelse. De som nu till stor del är högavlönade i stat eller industri. De som då läste Marx, Engels, Lenin och snackade till rödskjut i stället för att plugga.
Håkan själv höll på så i fem år innan han kom på att plugget handlade om annat. Han är nu universitetslektor (men i Roskilde).

Stasiland av Anna Funder.
En elegant redogörelse för fyrtioårigt kommunistiskt terrorvälde i östra Tyskland.

Inte bara Stasi … av Birgitta Almgren.
Boken handlar till stor del om svenskars förhållningssätt till diktaturen och om hur lätt antidemokratiska krafter kan ta över och bli hot mot mänskliga rättigheter.

De omänskliga av Torbjörn Nilsson.
Boken handlar, liksom ett av mina senare inlägg, om svenska politiker och att all makt korrumperar. Jag sträckläste den och kände igen mig.
Den behandlar flera politikerfenomen, allt ifrån f.d. SSU-ordföranden Anna Sjödins misshandel av krogvakt till en ung folkpartists dataintrång hos sossarna. Helt naturligt är det att det mesta dock handlar om sossars beteende. Hur många kan det vara som tror att insändaren från ”Ensamstående mamma” är skriven av ensamstående mamma?

Just nu läser jag:

Kriskaravanen av Linda Polman.
Boken handlar om möten med desillusionerade hjälparbetare och hennes egna erfarenheter från diverse flyktingläger. Om krigsherrar och den globala biståndsindustri de lever av och från vars insamlade medel de köper sina vapen.
Det handlar om den gamla striden mellan Florence Nightingale och Henri Dunant. Om att ta ståndpunkt i en strid och förfäkta den eller att alltid vara neutral, då man ger hjälp. Även om hjälpen därför till stor del förfelar målet.

Väntande böcker är:

Maskerad front av Wilhelm Agrell.
Om det kalla kriget (1945-1991), där konfrontationen till stor del skedde mellan respektive underrättelsetjänster. Där Sverige, trots vad många trodde, var ordentligt engagerat på västsidan.

De ska ju ändå dö av Gunnar Ekberg.
En svensk som berättar om sitt arbete för den svenska underrättelsetjänsten. Jag hoppas mycket av boken.

Alla dessa böcker är mycket läsvärda för den som vill veta mer. Mina intressen lär tydligt framgå.