söndag 25 april 2010

Lite HISTORIA

Många av Er tror nog att nazisterna (och alltså herr Hitler) kom till makten i Tyskland genom en kupp. Så var det inte! Det skedde i demokratisk ordning genom ett beslut i tyska riksdagen den 23 mars 1933. Jag skulle då fylla sex år om två dagar. Röstetalet i riksdagen var 441 röster för och 94 emot. Socialdemokraterna, som ju också var marxister röstade emot. En del socialdemokratiska, liksom alla kommunistiska ledamöter, hade av polisen inte släppts in i riksdagen till omröstningen. Nu spelade det inte någon roll, eftersom jarösterna ändå hade vunnit stort. I Ryssland däremot kom kommunisterna till makten genom kupp och inte folklig revolution.

Tyskarna röstade alltså i demokratisk ordning igenom Ermächtigungsgesetz, som faktiskt gjorde Hitler till diktator.

Hur kunde nu detta komma sig? Jo, orsaken var det kommunistiska spöket och skräcken inför att Tyskland skulle kunna bli som det kommunistiska Sovjetunionen. Den stora medelklassen hade blivit skräckslagen när den hörde flyktingarnas berättelser från det vidriga Sovjetunionen.

På 1920-talet gjorde kommunisterna i Tyskland två misslyckade revolutionsförsök. Men i depressionens Tyskland, där det ”behövdes en skottkärra till pengarna för att köpa ett frimärke” hade de ändå i fortsättningen viss framgång. I början av 30-talet ökade de markant till 250 000 medlemmar och sex miljoner väljare. Det var emellertid fortfarande långt till makten i det folkrika Tyskland.

Då lovade Hermann Göring, som stod mycket nära Hitler i ett tal: Vi avser inte bara att avvärja den kommunistiska faran, utan jag skall säga rent ut: Vi lovar att övervinna faran för kommunismen och helt och hållet utrota kommunismen!

Kanske är det ändå inte så konstigt att nazisterna kom till makten? Sitt rätta ansikte hade de ännu inte visat helt.

Den berömde brittiske liberal, som tidigt arbetade för välfärdsutveckling (allmän pension och sjukförsäkring), Lloyd George, sade om hur de tyska liberalerna röstat 1933: Ganska snart, kanske om ett år eller två, kommer de konservativa i detta land att se Tyskland som ett skydd mot kommunismen i Europa. Tyskland ligger mitt i Europa. För två eller tre år sedan sade en framstående tysk statsman till mig: Jag är inte rädd för nazismen men för kommunismen.

Lloyd George hann se sanningen. Han dog 1945. Kommunism och nazism har en hel del gemensamt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar