Kommunfullmäktige
Ett gammalt brev.

En vän och före detta arbetskamrat, som var åtta år yngre än jag, hade flyttat till Umeå 1989. Sedan dess hade vi sporadiskt brevväxlat. Breven blev ofta långa och omfattade allt från politik och samhällsutveckling till arbetet och familjerna. Han hade inte varit politiskt aktiv, men någon gång ställt upp som valsedelsutdelare och våra politiska uppfattningar överensstämde. Han kände väl till Haninges politiker.
Han hade beskrivit hur partiet tjatade på honom om att ställa upp på valbar plats i fullmäktigelistan för 1994 års val. Han visste att jag suttit tjugotalet år i fullmäktige och ville ha mitt råd och min beskrivning av arbetsuppgiften. Jag svarade:

Haninge 20 aug. 1993
Hej Pelle!
Det är roligt se att Du på allvar funderar över om Du kan göra något för det öppna och socialt rättvisa samhälle vi eftersträvar! Du behövs utan tvekan i det jobbet där uppe i Västerbotten.
KF-arbetet i Umeå kan tänkas vara bättre men knappast sämre än i Haninge.

Här i Haninge har vi f n något som väl kan sägas vara borgerlig majoritet. Ställningen i KS är 8 borgerliga mot 6 sossar och så en centerpartist, Lena Vilmar, som Du ju känner till och som alltid har velat, för att travestera gamla centerledaren Hedlund. Som vanligt fick vi majoritet sedan sossarna förstört kommunens ekonomi i grunden. Precis som vanligen händer på riksplanet. Socialdemokraternas Haningehemsskandal känner Du säkert till, den ventileras ju i rikspressen, ja till och med i lokalpress landet över och den gör situationen för Haninge etter värre.

De flesta kommunala beslut tas egentligen på annat håll än i KF. I partigrupper, nämnder och styrelser. De "tyngre" besluten tas, ibland efter litet mygel mellan partier, formellt i KS och i KF.

I vårt parti ventileras KS-, KF- samt vissa nämndärenden i partigrupp, där KF-, nämndledamöter och gemena partimedlemmar deltar. Alla får yttra sig. Slutlig ställning i ärendena tar sedan partiets fullmäktigeledamöter. Hos våra sossar tas motsvarande beslut i arbetarekommunen. En god vän, (kan jag lugnt säga) sosse och tidigare KSO i en grannkommun sade vid ett tillfälle, att han inte begrep sig på Haningesossarna, som tar dessa beslut i arbetarekommunen. Han menade att besluten ibland kan bli tokiga, genom att antalet "knäppgökar" i partiet vid arbetarekommunens möten kan vara stort.

I KF fattas alltså beslut som till minst 99 % redan fattats på annat håll. Men i KF förs de stora kvasidebatterna, där vissa ledamöter från talarstolen talar för galleriet. Ofta består det av två till fyra lyssnande medborgare och några närradiolyssnare. Naturligtvis talar de också till varandra - sällan med varandra. Ingen är emellertid så blind och döv som den vilken inte vill se och höra. Flertalet yttrar sig sällan och en psykiater skulle kanske kalla dem "passivt aggressiva". De andra, kommunalråd och gruppledare, som vill bita sig fast i sina positioner, yttrar sig desto mer.

Det finns kanske lyssnare som tror att den här debatten påverkar besluten. Mycket sällan händer det och då i småsaker. De skickliga talarna är inte många och man går upp med replik efter replik där man gladeligen upprepar sig gång på gång på gång. Givetvis måste också alla partier låta sig representeras i dessa, oftast meningslöst utdragna debatter.
De jag tycker kan ursäktas för en viss envishet i dessa debatter är de riktigt små partierna. För dem är ibland ärendena nya när de kommer upp i fullmäktige, eftersom de kanske saknat representation i den nämnd eller styrelse där de tidigare behandlats.

Engelsmannen Isaac Newton, 1642 - 1727, är kanske det skarpaste forskarintellekt som levat. Han verkade som Du säkert vet, inom områdena matematik, fysik, astronomi, optik, kemi, botanik och politik. Albert Einsteins värdering av Newton var att han "styrt västerlandets tänkande, forskning och praxis i en omfattning som ingen vare sig förr eller senare kan mäta sig med." Newton var under många år parlamentsledamot för Cambridge. Hans enda protokollförda yttrande i det brittiska parlamentet är en begäran om att man skall öppna ett fönster. Detta är något tänkvärt för många av Haninge kommuns fullmäktigeledamöter, som excellerar i upprepningar och dogmatiskt struntprat.

Jag tror för övrigt att det var Churchill som ungefär sa att demokratin är ett förfärligt politiskt system, värre än alla andra, utom dem som redan har prövats, eller någonting i den stilen.

När man som jag suttit i kommunfullmäktige nära tjugo år blir mötena ungefär lika intressanta som att sitta och titta på ett plank medan det torkar, sedan man målat det grått. Då och då hör jag i alla fall något som bara gör mig frustrerad, upprörd, ja förbannad. Någon gång händer det alltså lite, som för en tid sedan när jag satt och läste "Telekriget i Kuwait", en specialstudie utförd vid militärhögskolan.

"Hör på den va." Det var Kjell, som sitter till höger om mig, och han petade mig i sidan. Staffan var uppe i talarstolen.
"Jag hör honom inte när jag läser och tänker. Det är en brusundertryckande teknik, som jag numera behärskar nära fulländning. På så sätt stänger jag ute alla audiovisuella störningar som förekommer här och så petar du på mig."
"Ja, förlåt, men Staffan har tydligen ordnat en företagsledarutbildning för så där etthundratusen kronor åt sig på skattebetalarnas bekostnad och då kanske du vill lyssna i alla fall. Den tar ett par månader och Staffan skall tydligen ha full kommunalrådslön under tiden."
"Nåja, han vill väl se om sitt eget hus. När han har suttit som kommunalråd i tolv år har han ju full kommunalrådspension, åtminstone tjugofem tusen i månaden. Då slutar han väl och startar ett eget företag, vi har ju då betalt hans företagsledareutbildning, eller kanske sätter han sig som välbetald VD eller ordförande i något kommunalt eller landstingsbolag. Kanske lämnar han kommunen för att bli KSO i någon annan kommun. Det går ett rykte om att han redan köpt hus i någon småländsk kommun. Kommunalrådspension och kommunalrådslön det blir stora pengar det och han är väl inte hur dum som helst? Vid det här laget vet han säkert allt om hur man förser sig ur alla sorters köttgrytor."

En annan gång när Lena Vilmar stod i talarstolen och för ovanlighetens skull gjorde ett kort uppehåll hände följande: Någon sovande på vänsterkanten släppte av en riktig rykare, förmodligen i sömnen. Hade fullmäktige i stället varit en stor tidning med reportrar som just återvänt från någon krigsskådeplats, så hade alla slängt sig i skydd.

Hur någon kan sova när Lena talar begriper jag inte. Min brusundertryckning fungerar inte när hon eller Ylva Schmidt en av de andra centertanterna talar så gällt att djupt medvetslösa borde vakna utan att sedan ha något vettigt att lyssna till, men med en känsla av att trumhinnorna möts inne i skallen.
Apropå historier från fullmäktige - Du känner ju mycket väl Anders som numera är ordförande. Häromsistens satt Anders, på podiet perfekt klädd som vanligt med kavajen välknäppt. Nu tvinnade han mustaschen så att den skulle se bra ut. Han hade upptäckt en fotograf i lokalen. Marietta kastade en blick på honom och viskade till grannen: "Anders sover säkert i pyjamas med alla knappar knäppta, även den översta. Kryper ner uppifrån för att inte stöka till sängkläderna och sover på rygg med händerna över bröstet som ett lik för att inte rubba sängkläderna, men antagligen snarkar han förfärligt."

När en motion till kommunfullmäktige behandlas gäller det inte vad yrkandet innehåller utan vem som lämnat motionen. Kommer motionen från någon i oppositionen blir motionen avslagen eller på sin höjd förklarad som behandlad. Bara om någon från majoriteten lämnat den kan den förklaras beviljad. Sossarna införde systemet under sin långa tid med majoritet. Vid den tiden var det någon som nämnde möjligheten för oss att avsluta våra motioner med meningen: "Med den högaktning som Ert kommande svar må giva anledning till." Tyvärr var Claus noga med att vi skulle tillämpa sossarnas eget system när han blev KSO. Han är nog mycket för att hämnas.

När sossarna gick i opposition 1991 började de med att samtliga deras ledamöter skulle upp i talarstolen inför varje beslut och säga något. Det blev rena sabotaget mot fullmäktigearbetet och var säkerligen avsett så. Småningom ledsnade de tydligen själva på dessa långa ineffektiva fullmäktigemöten.

Psykologer har ett trick. Genom att bara upprepa det sista ordet någon säger, så får de vederbörande att fortsätta tala. I fullmäktige tillämpar många en liknande teknik. De kutar upp den ene efter den andre i tvåminutersrepliker, som om den enda avsikten hela tiden är att få andra att fortsätta tala och de lyckas för det mesta. Kanske hoppas de trötta ut varandra bara för att få sista ordet.

Du förstår säkert att jag inte ställer upp för en period till som fritidspolitiker. Ändå rekommenderar jag Dig att göra det. Du behöver inte, som jag, sitta där i nära tjugo år och de första tio, femton åren tyckte jag det var både roligt och intressant. Jag har dessutom här beskrivit KF i Haninge. Jag kan svårligen föreställa mig ett KF i Umeå på samma låga intellektuella och etiska nivå. Ni har kanske politiker som inte skiljer så hårt på politik och etik. Kanske är också rekryteringen lättare med Ert stora universitet och ledamöternas IQ-snitt kanske rent av når upp till 100 eller mer?

Broder! Ställ upp! Bland fritidspolitiker råder brist på riktigt bra människor. Du Behövs! Alltför få begåvade och kunniga människor ställer upp!
Vännen Bertil