Fortsättning av bildpresentationen

Jag lovade en fortsättning på min bildpresentation av mig själv och här kommer den. Den har fått mig att börja fundera på om inte det här borde presenteras bättre än hittills även i ord. Men frågan är om jag kan göra det tillräckligt kortfattat. Jag får fundera på saken. Jag har ju i så fall inte särskilt lång tid till förfogande. Kanske kan jag begränsa mig till "brottstycken", ett väl valt ord. Det är väl kanske dags att redovisa hela sanningar.
Jag har fortfarande problem med att placera text i det förhållande till bilderna som du kan se.


Geten och jag lekte "herre på täppan på gårdens jordkällare.                                                                    Geten var rätt hårdhänt.

Hunden hette Wolf och pappa hade åtagit sig att uppfostra den lite. Det här är det ända foto jag har med den snygga baddräkten. Det är faktiskt min baddräkt.

Flory försöker stressa katten genom att                                                                                                     stirra på den.


.Jag håller en trumpet i högra handen. Pappa ville att jag skulle lägga ifrån mig den, men jag vägrade envist. Min nya trumpet skulle vara med på bilden.

Ja, vattnet känns kallt när man går ned i det.






















Från en ridtur på prärien i min alldeles nya cowboydräkt med fårskinn på byxbenens utsidor som andra cowboys.



Pappa fotograferade mig gärna vid minnesstenar av alla möjliga slag. Här tror jag det var någon hemmansägare som låtit resa stenen till minne av att Karl XV vid en resa stannat till är för att äta lunch.

Här står jag framför Hornsbergs skola efter examen i 3:dje klass gissar jag.



Underofficersbarnens julfest 1934 på uoffmässen vid A 4 i Östersund.

Scout vid KFUM patrullen Örnen, en uppgift jag tog på mig med mycket stort allvar, tills intresset, efter att jag fyllt 14 år, flyttades över till ungdomslandstormen. Det var krig i nästan hela Europa och Sverige skulle försvaras.

18 år och efter två års utbildning till jägarsoldat med transportmedlet häst. Hästen var det idealiska transportmedlet för snabba transporter i Norrland vid den tiden. Bilvägar var sällsynta i de norrländska skogarna, men till häst tog man sig fram långt och snabbt för spaning och eldöverfall.

Jag gästspelade som cirkusartist (indian i voltige) vid barnensdagscirkusen i Umeå. Här syns en del av cirkusens parad genom Umeå, då det var packat med människor utefter färdvägen.

19 år och furir vid regementet som det hette då man blev                                                                        ordinarieanställd.


Så gifte vi oss, Birgit och jag, sedan jag lämnat "det militära". Nu skulle jag studera.jag studera vidare.

Jag studerade några år och här är sista terminens teknister på teletekniska linjen. Manfallet hade varit stort och bara tre av oss fick våra examensbevis vid detta tillfälle. Uppifrån vänster Einar Andersson fr. Enköping, Börje Roos fr. Edsbruk, N Olof Nilsson fr. Katrineholm, vår lärare i radio- och teleteknik liksom laborationer ingenjör Lundqvist och så jag själv.

Här har vi den unge ingenjören vid sitt skrivbord. De första två decennierna körde jag en hel del av tiden omkring i vårt långa land och rekognocerade och planerade innan jag vid skrivbordet tog fram utbyggnadsunderlag för våra radiolänkstationer.

En del resande runt världen blev det också, både i tjänsten och privat. Sedan vår son, Lennart, emigrerat till USA och bildat familj där ställdes några resor dit. Här är vi på Los Angeles Airport inför hemresa efter en vistelse på USA:s västkust och Hawaii.

På jobbet fick jag småningom kunglig medalj.

I Lions blev jag Melvin Jones Fellow och förtjänade det.

Av Moderata Samlingspartiet tilldelades jag silvermedaljen för förtjänstfulla insatser. Jag var ledamot i kommunfullmäktige i två decennier, v. ordf. i skolstyrelsen i tolv år, satt 6 år i kommunstyrelsen. Jag var också v. ordf. i Södertörns Renhållningsverk under 12 år. Vi studerade bl.a. renhållning i USA, från Anchorage via San Francisco och San Jose till Los Angeles. Här poserar jag framför en "kalvning" från "Portage Glacier." vid ett glaciärmuseum utanför Anchorage.

I mars 1992 avfestades jag med en supé i Tre Vapen, där byråns personal, många från Elektronikavdelningen, bl.a. dess chef, likaså från våra konsultbolag deltog. Tar jag inte fel så var Ericsson Radio Systems medfinansiärer. kanske rent av finansiär till festen.

På övre bilden flankeras jag av översten John Hübbert och byråchefen Göran Kihlström.