söndag 15 maj 2016

Det småaktiga pratet om pengar

Jag sticker emellan med det här inlägget och återkommer senare med presentationen i bilder.

Eva Lindberg, regionstyrelsens ordförande i Gävleborg, fick vid målbildsdagen i oktober 2015, som visst var en trevlig tillställning, från de 700 deltagande 3804 målbilder för regionen att söka infria fram till år 2030. Nu vet hon tydligen inte hur hon skall använda alla dessa målsättningar, som kostade regionen 5 miljoner kronor?

Lösningen menar hon nu tydligen kunna vara en ny målbildsdag, där deltagarna talar om hur dessa mål skall kunna nås? Kostnaden, beräknad till 6 miljoner kronor är det småaktigt att tala om, tycker hon. Målsättningen denna gång var också att locka 1 500 deltagare, men man har hittills bara fått ihop 700 anmälningar. Kanske är det desamma från förra träffen, som gärna träffas igen för att prata för sina 3804 målbilder? Något utrymme för att prata om regionens aktuella nedskärningar inom olika verksamheter, kallade nödvändiga besparingar, ges knappast trots att de svider i skinnet för många.

När Söderhamns-Kuriren frågar vad det optimala utfallet av målbildsdagen enligt Eva Lindberg kan bli svarar hon.” Att vi får fler som vill engagera sig. Efter den här dagen ska vi summera och se hur vi kan gå vidare och titta på vad vi mer kan göra. Till exempel gällande unga människor.” Hon tycker sig alltså också behöva fler målbilder än de 3804 förslag hon fått!

Ett annat färskt citat från henne: ”Det här är ett jättebra län. Men oftast när vi beskrivs görs det utifrån det som går att mäta. Och då blir det låg utbildningsnivå, högt ohälsotal och hög arbetslöshet. Det vet vi redan, vi behöver inte säga det fler gånger. Nu måste vi komma vidare och synliggöra allt bra som redan görs.”

Hon nämner bara en liten del av allt där region Gävleborg är sämst. Vi har t.ex. lägsta medellivslängden i Sverige. Min hustru är ändå 85 år och jag 89. Vi bor i enplansvilla med 5 rum och kök. Vi håller oss därför med två gästrum, som bara behövs om vi får långväga gäster och det är inte så ofta. Vi kan inte själva underhålla hus och trädgård och skulle därför behöva en trerums servicelägenhet, men det är nog något man i Söderhamn bara kan drömma om, så det gör vi.

Kommunens fastighetsbolag har just färdigställt ett nytt äldreboende som skall ersätta ett äldre med större lägenheter. Det kommunala fastighetsbolagets vd, liksom berörd nämndordförande har sett till att få sin publicitet i sammanhanget. Det är bara det att det 30-tal lägenheterna alla är enrummare. Man har alltså bara byggt för ensamstående åldringar.

Jag skulle säkert stämmas för ärekränkning om jag här skrev vad jag anser om dessa herrars kompetens för sina befattningar. (Jag behöver förutom utrymme för min hustru bl.a. mer än ett rum för mina älskade böcker. Kanske en onödig lyx för åldringar enligt de här herrarna?)

”Vi inom den politiska majoriteten pratar mycket om att allt inte går att mäta i siffror, tabeller och staplar. Utan man måste vilja våga tro på och göra saker ändå”, säger Eva Lindberg och jag vet att hon gärna vill prata själv. Jag har mött henne en gång i livet och det var strax efter att vi flyttat till Söderhamn.

Det var för 10-11 år sedan vid ett offentligt möte i Östanbogården, där kommunrepresentanter skulle informera och svara på frågor i någon samhällsfråga, jag minns inte vilken. En eller ett par tjänstemän talade kanske i tre kvart – en timme om något. Man kom fram till frågestunden och jag hade ordentlig träsmak i baken, då Eva Lindberg, som suttit tyst längst bak i salen, gick fram och sade med djup känsla: ”Äntligen får jag prata!” Det jag minns från det här mötet är hennes svada. Däremot minns jag inte vad pratet gällde. Men den verbala förmågan är ju väsentlig för politikers framgångar.


Det är klart att det är småaktigt att prata om pengar, när de skall satsas på t.ex. vissa politiker- och chefsarvoden, resor till San Francisco och publika jippon. Pengar kan man kanske prata om då det finns för lite av dem i och till en budget, som t.ex. sjukvård och man måste skära ned anslag. Det är kanske så hon menar?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar