Det här har jag skickat till Söderhamns-Kuriren med anhållan om att få in bland insändarna:
Våra fantastiska politiker
I lördagens Kurir bemöter några majoritetspolitiker Lars Lundqvists insändare om vindkraftsproblematiken den 25/10. I vanlig ordning förstår man att Lundqvist, som ju opponerar sig, far med osanning. Citat: ”Om det vore sant en enda rad av vad han skrivit så kunde förstås saken diskuteras. Nu är allt han skriver bara en rövarhistoria. … landstingets kassa är välfylld, så likviditeten är det inget fel på. … Vi investerar med andra ord egna medel i det som skall investeras i!”
Om det vore så väl ändå, men jag tror att det är skattebetalarnas/elkonsumenternas medel, av landstingsfullmäktige i finansplan placerade som investeringsmedel och inte driftmedel, som avses användas. Detta trots att de så väl skulle ha behövts för förstärkning av driftbudgeten.
Tvingande uppgifter för landstinget är sjukvård och tandvård för ungdom, liksom tillsammans med kommuner kollektivtrafik. Sjukvården har man inte lyckats så bra med. Läkare söker sig gärna till andra landsting och som exempel på hur det kan vara i Gävleborg är husläkarna förbjudna att remittera patienter till Smärtkliniken i Gävle. Det är väl ganska illa?
Tyvärr vill gärna, i stora och komplicerade affärer inkompetenta landstings- och kommunpolitiker vanligen syssla med sådana och beslutar om frikostig investeringsbudget. Det slutar då inte sällan med ekonomisk katastrof och brister i driftbudgeten.
Nu måste landstinget höja skatten och menar att den klart dåliga vindkraftaffären inte påverkat. Kan det vara landstingspolitikernas förmåga till abstrakt tänkande som resulterat i denna konstiga uppfattning?
Björn Brink (C), i en egen insändare, säger i rubriken ”Vindkraften höjer inte skatten”. Fel! Subventionerna till vindkraften är en stödform, egentligen skatter, som våra politiker beslutat om och som alla elkonsumenter betalar via sin elräkning.
Politikerna är alltså inte dummare än att de med gott resultat lyckas lura av väldigt många av oss skatter genom att kalla dem något annat och låta betalningen ske på ett finurligt sätt. Kanske har de fått hjälp av vindkraftindustrins lobbyister, som det vimlar av i såväl riksdagen som media och på andra håll. Utan dessa subventioner/skatter skulle all vindkraft stanna.
Under de senaste ett och ett halvt åren har de s.k. el-certifikaten resulterat i ett överskott som tvingat ner priset på el samtidigt som de är politiskt styrda. Vindkraftindustrin går nu så dåligt att man i mångordig propaganda gör gällande att ambitionerna i certifikatsystemet måste höjas d.v.s. subventionerna kraftigt ökas och därmed elpriset.
Ett bra men senkommet beslut är att solcellsforskningen i senaste regeringsbudget fått 60 milj. kronor.
Bertil Lehman
Sandarne
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar