Tjafset i insändarspalterna

Arctic Challenge Exercise, ACE, är en återkommande samverkansövning som numera också är en Natoövning. Nato, eller Atlantpakten, är en försvarspakt numera omfattande 28 stater, som bildades 1949, då det stod klart att Sovjetunionen utgjorde ett hot mot fortsatt fred. Sovjet drog inte tillbaka sina ockupationstrupper efter Andra världskrigets, WW2, slut.

 

Tvärt om påtvingade man randstaterna ett kommunistiskt styrelseskick helt underordnat Sovjetunionens kommunistiska parti och alltså politbyrån i Moskva. Det Kalla kriget startades och vanligen anses det ha börjat 1948, men många historiker menar att det började utvecklas från sovjetisk sida i Europa redan innan fredsslutet 1945. Detta är också min uppfattning

 

Det belyses också ganska väl av att ryssarna höll kvar sina trupper i erövrade europeiska stater enda till det kommunistiska sammanbrottet 1990. Freden slöts 1945. Sedan behövde Ryssland västeuropeisk hjälp för att kunna ta emot alla sina soldater i hemlandet, något som drog ut över mycket lång tid.

 

Efter WW2 kunde de östeuropeiska kommunistpartierna ta makten med stöd av de ryska trupperna och införa kommunistdiktatur. Så skedde i Tjeckoslovakien 1948 och 1949 slöts det nordatlantisk fördraget, som blev Nato. Efter Berlinmurens fall 1989 har 12 f.d. kommunistiska stater sökt skydd mot Ryssland och därför tillkommit som medlemmar i Nato. 

 

Språkförbistringen skulle vara stor i Nato, om man inte valt engelska som gemensamt språk. På samma sätt har man givetvis infört Natostandard eller anpassning på andra områden, t.ex. vad gäller en del vapen, ammunition och gradbeteckningar. Även Sverige följer som Natos partnerland i flera avseenden Natostandard.

 

På Natosidan sker stridsledningen i ”tyngre” staber med en blandning av stabsmedlemmar från i striden deltagande Natostater eller stabspersonal från annat land än truppen. Samverkan på detta sätt måste givetvis särskilt övas. Den militära terminologin, vokabulären på engelska liksom rutiner måste vara välkända för att order och rapporter fullt ut skall kunna förstås.

 

Självklart kräver sådant flitigt övande. I ACE denna gång skall tydligen norsk stridsledning med enheter från nio Nato- och partnerstater övas. Tydligen kommer då regelmässigt några fåniga spekulationer om syftet (-ena) med övningen.

 

En insändare säger: ”Militären har förmodligen gjort den analysen att Norrbotten och Västerbotten kommer att invaderas om en konflikt uppstår. Och då är det viktigt att USA och Nato har övat ordentligt så att man kan bomba Norrbotten och Västerbotten så effektivt som möjligt.”

 

Interoperabilitet och samverkan mellan i detta fall enheter från nio deltagande stater är självklart något som måste övas flitigt inom Nato. Vidare är norra Norrland i detta fall ett idealiskt övningsområde i Europa utan alltför livlig civil verksamhet varken på marken eller i lufthavet.

 

En annan sak, som kan tänkas ha haft betydelse för valet av övningsområde är FMV Vidsel Test Range. (Men det är en vild spekulation.) Det är Västeuropas största militära och instrumenterade övnings- och provområde på land, med stationära telemetrianläggningar förbundna med en central anläggning för insamling av data och utvärdering. Här har många vapensystem, svenska och andra, testats och utvärderats sedan något 50-tal år tillbaka, om jag minns rätt.

 

En annan fjallig insändare samma dag hade rubriken: ”Inte märkligt att Putin förhöjer sin aktivitet.” Här räknas upp europeiska stater där USA placerar motmedel, enligt egen uppgift för att möta Asiatiska staters kärnvapen. Nordkorea, Kina, Pakistan och Indien arbetar med långräckviddiga kärnvapenmissiler. Naturligtvis, och lyckligtvis är de även användbara för avskräckning mot Ryska kärnvapenrobotar avsedda att användas mot Västeuropa.

 

Jag måste påminna om t.ex. den ryska roboten R-12 (Natobeteckning SS-4 Sandal, i Ryssland 8K63) med en stridsspets på 2 Mton (ungefär 100 ggr Hiroshimabomben). Den började ryssarna redan 1958 utplacera utefter gränsen mot Västeuropa. Den producerades i ett antal av 2335 stycken, och förstördes 1993 enligt avtal mellan USA och Ryssland.

 

SS-4 var för övrigt de robotar som Ryssland började installerat på Kuba, som ett hot mot USA, men tvingades dra tillbaka 1962. Det ryska kärnvapenhotet mot Västeuropa kunde inte mötas på samma sätt som hotet från Kuba. Det blev därför i stället ett hot i andra riktningen med hjälp av USA, som hade erforderliga resurser. Den hjälpen består lyckligtvis än idag.

 Även Storbritannien och Frankrike disponerar kärnvapen. De brittiska underställs Nato, men inte de franska, som traditionellt enbart är avsedda för försvaret av Frankrike. Den franske amiralen Pierre Lacoste har uttryckt sig så här: ”Amerikanerna och ryssarna kan ödelägga jorden tusen gånger om. Frankrike kan bara göra det en gång, men det är tillräckligt.” 

På rysk sida finns sedan några år bland många andra roboten Iskander (Natobeteckning SS 26 Stone). Man misstänker att den kan ha en verklig räckvidd upp emot 1 000 km (Alexanderinstitutet). Roboten är transportabel, bilburen och finns sedan länge bevisligen söder om St. Petersburg och sedan 2012 intill polska gränsen.

 

”När nu Sverige ska delta i en Natoledd övning med start den 25 maj, bland annat över Norrland¸ är det kanske inte undra på att Putin och Ryssland förhöjer sin aktivitet i vårt närområde. (…) skrivs i insändaren. Nej naturligtvis inte! Ryssarna kommer att utnyttja varje möjlighet att spionera i samband med övningen. Men ryssarna har varit fräckt närgångna under lång tid, långt före övningen ACE.

 

Det finns en överenskommelse att Nato och Ryssland skall föranmäla sina större övningar. Så görs också av Nato, medan ryssarna sedan en tid struntar i denna föranmälan. Detta kan komma att orsaka stora problem framöver och har redan orsakat problem i Östersjön. Man kan undra om det är detta ryssarna vill?

 

Insändaren avslutas med: Tesen ” lika för lika” borde gälla här, men USA tar för sig, som alltid, friheter långt bortom rimlighetens gräns.” Naturligtvis har USA inte tagit sig några friheter att placera missiler i europeiska stater. Den dag USA grupperar missiler i Europa finns givetvis tillstånd eller rent av önskemål härom. Det är skurkstaten Ryssland som tar sig friheter långt bortom rimlighetens gräns. Färska exempel på att ryssarna är de som tar sig friheter mot europeiska stater har vi på Krim och andra delar av Ukraina.