Jag skall snart börja skriva igen, men det dröjer lite.
Förlusten av min älskade Birgit har gjort att jag ”tappat gnistan”, men hoppas
att den åter skall infinna sig småningom. Vidare får jag en tid nu ha min son,
Lennart, hos mig. Lennart är sedan många år bosatt i Ohio, USA, där han har sin
familj, hustru Ka-Ron och sönerna Mattias i Los Angeles, Kalifornien, och
Christian i Cincinnati, Ohio.
Ämnen att ventilera min ilska över saknas inte: Otillräckligt
försvar, skola i ständig kris och allt sämre kunskaper, alla misslyckade
politiker, polisbrist, sköterskebrist, bostadsbrist o.s.v. i det oändliga. Man får ta sig en
ordentlig funderare för att hitta något att glädjas över eller vara nöjd över.
Bristen på inlägg i min blogg den senaste tiden har, får man
väl anta, gjort att besöken där blivit färre den senaste tiden, men hav
tålamod. Jag kommer att återuppta skrivandet, även om det kommer att dröja en
liten tid.
Ha det bra så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar