Jag har dråsat i kull igen. Jag snubblade häromdagen när jag
stapplade över köksgolvet för att nå min käpp, som stod lutad mot ett skåp på
andra sidan av rummet. Golvet är ju så jäkla hårt med sina stenplattor och jag
har inget kvar av min gamla fina fallteknik.
Den gamla kroppen, som redan tidigare gjorde ont överallt,
gör nu ändå ondare överallt. Det är tur att jag har rätt verkande medicin och kan
tillfälligt öka dosen. Birgit tyckte att jag borde åka till sjukhuset i
Bollnäs, men dit åker jag inte mer av fri vilja.
Våren 2013 blev jag ditskickad av vår familjeläkare med akut
och allvarlig hjärtsvikt p.g.a. stora mängder vätska i lungorna. Jag skrevs in
vid sjukhuset exakt klockan 17.00, varpå jag fick sitta i exakt åtta timmar i det
sällsynt lilla väntrummet vid ytterdörren, alltså från klockan 17.00 till
klockan 01.00 exakt, innan jag fick träffa en sköterska som tog ett EKG och
lite andra prover.
Det sjukhusbesöket har jag beskrivit i ett inlägg den 17 maj
2013, Vård? Nej Lean! Sedan dess har
sjukhuset i Bollnäs privatiserats och fungerar kanske nu både som sjukhus och
med hjärtintensivavdelning. Min vistelse där en vecka 2013 upplevde jag i alla
fall så negativt att jag inte besöker det sjukhuset frivilligt i första taget.
Nåja, jag har i alla fall ett läkarbesök inbokat den 28 januari
och det får räcka med det så länge. En del av mina läsare här väntar på
e-postsvar och jag kanske börjar skriva svar snart. Det blir också allt längre uppehåll
mellan mina blogginlägg, men hav tålamod och det bra. (Undrar om det rationella
i det där sista går hem?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar