Foto från Söderhamns-Kuriren
Fyra feminister
Den 21 juni hade jag ett inlägg Söderhamns förolämpade damer. Det rörde sig om några politiskt
verksamma flickor, som ansåg sig dels utsatta för härskartekniker från gubbarna
i fullmäktige och dels tyckte att gubbarna pratade i onödan. Flickorna skriver
jag i hopp om att det inte tas illa upp. Jag går efter utseendet på bilden och
min hustru (84) kallar ju sina väninnor ”flickorna”. Men egentligen tycker jag
att hon överdriver, och när flickorna talar om gubbar i fullmäktige, så tror
jag de menar männen över 25 år, eller s.k. gubbslem och då avses inte algen.
Så i förra veckan var de där igen, i Kuriren, flickorna, men
nu också i bild och med rubriken Peppar för jämställdhet. De är klädda i T-shirt med texten THIS IS WHAT A FEMINIST LOOKS LIKE i så
stora bokstäver att hela framsidan ner till midjan täcks. I våras startade de
den tvärpolitiska gruppen Feministpepp
och nu har de haft sitt andra möte, där vem som helst kunde delta. Man skulle
träffas för att förutsättningslöst prata
om jämställdhet och peppa varandra.
”Vi som är aktiva feministiska politiker pratar om det på
våra rum, men jag tycker inte att det skall stanna där. Det hela handlar om att
stärka varandra”, säger Ingrid Bergström Nilsson (V). ”Det är inte bara en
politisk fråga, utan den här skiten får vi ta också utanför fullmäktigesalen”, säger
Alexandra Gard (S). Ett bekymmer för dem är tydligen att deras kompetens blir
ifrågasatt
Deltagarna i mötet delas in i mindre grupper, där de dels
skall diskutera fritt, men får också med sig frågor som ”Vad betyder
jämställdhet för dig?” och ”Hur kan vi göra för ett mer jämställt
Ljusne/Söderhamn?”
Begreppet jämställdhet, jämlikhet missförstås tydligen och
inte sällan, särskilt bland yngre människor. Om inte förr så då man blir gammal
fattar man att något sådant som absolut jämställdhet inte finns, inte
någonstans och kommer inte heller att finnas, men är ändå något att sträva
efter, alltid men inte överallt. Det är helt enkelt komplicerat.
I många yrken och för många uppdrag nås hög kompetens först
när man blir äldre och arbetat en längre tid i yrket respektive uppdraget. I
utbildningen inför många yrken/uppdrag är utbildningen inte avsedd att ge
fullständig kunskap. Exempel kan vara läkare, och ingenjörer, som oftast får en
utbildning avsedd ge de grunder som behövs för att börja verka i yrket. För att
de skall kunna med behållning läsa facklitteraturen, ta in information i yrket.
Jag tänker inte och kan helt enkelt inte utreda begreppet
jämställdhet här, men jag tror att en del yngre människor tror att det är långt
enklare än det är. I jämlikhetsproblemet i stort har vi så t.ex. problemen jämlikhet
mellan man och kvinna, ung och gammal, kunnig och okunnig, liksom ung kvinna
och äldre man. Naturligtvis kan uppräkningen göras väldigt lång, men det verkar
som om tjejernas problem i huvudsak är de två senaste.
Det finns ett gammalt talesätt som säger att i kärlek och
politik är allt tillåtet. Att det är så inom politiken verkar t.ex.
kommunalrådet i Söderhamn anse. I Kurirens insändarspalter beskyller han
ideligen politiska motståndare för att framföra lögner. Nyligen skrev en
kristdemokrat i insändare att tjänstemän inte lämnat rätt information i någon
fråga.
Kommunalrådet beskyllde honom omgående för att beskylla
tjänstemännen för att ljuga. När sedan kristdemokraten förklarar att han alls
inte beskyllt dem för lögn, så skriver kommunalrådet: Sen till den semantiska diskussionen, när Persson skriver att
tjänstemän undanhåller info. Om det blir en förvanskad sanning eller lögn spelar
mindre roll.
När kommunalrådet beskyller någon för att ljuga och det alls
inte är någon lögn, så rör det sig alltså om en semantisk petitess. Det är så
en del politiker bär sig åt. I det här fallet rör det sig om två äldre herrar.
Men skall unga kvinnor behandlas skonsammare i politisk verksamhet?
Är det jämlikhet?
Hur kunniga de här unga damerna är i de ärenden de har att
ta ställning till vet jag inte, men som politiskt verksamma har de att fatta
beslut för egen del i vitt skilda frågor. Alexandra Gard antar jag kan rabbla
alla socialistiska floskler som ett rinnande vatten. Vad jag, som inflyttad
förstår, kommer hon ur en familj där man uppbär eller har uppburit politiskt
arvode av något slag som socialdemokrat. (Jag menar inte att S har monopol på
politiska floskler.)
1:a och 2:a artiklarna i FN:s kvinnokonvention lyder:
- Diskriminering
av kvinnor definieras som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på
grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra
erkännandet, åtnjutandet eller utövandet av kvinnors mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter.
- De
stater som har anslutit sig till Kvinnokonventionen, konventionsstaterna
är skyldiga att avskaffa all diskriminering av kvinnor samt vidta lämpliga
åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen. Principen om
jämställdhet ska införas i den nationella lagstiftningen.
Kvinnokonventionen innehåller 16 huvudartiklar samt en rad
artiklar som reglerar staternas hantering av frågan.
Min stora fråga när jag kommit så här långt i skrivandet är:
Varför har de här unga damerna uppfattat sina jämlikhetsproblem som ett problem
mellan kvinna och man, när det kan vara ett problem mellan ung och äldre eller
okunnig och kunnig, oerfaren och livserfaren? Har något gått snett i de unga
kvinnornas sinnen eller uppför sig männen illa bara mot kvinnor?
Tjejerna kallar sig feminister, men det gör också så gott
som alla politiker, kvinnor och män, det är ju populärt, ja man är som
politiker numera rent av tvungen att vara feminist. Samtidigt verkar det
populärt, och är nog inte så svårt, att på nätet göra sig lustig över
feminister. Ett exempel kan väl vara:
”Jämställdhetsfeministernas blogg
I vår kamp mot det
omänskliga kvinnoförtrycket som råder i Sverige så använder vi feminister oss
av många tekniska och vetenskapliga termer. För att hänga med i våra kloka
resonemang och för att kunna försvara dig mot männens härskartekniker, så är
det bra om du lär dig vad nedanstående ord betyder.
Därpå följer en lång ordlista. Några exempel:
Genusperspektiv:
Genusperspektivet är
det enda rätta och jämställda perspektivet. Att anta genusperspektivet på en
företeelse betyder att man klargör på vilket sätt kvinnor och flickor
diskrimineras och pojkar och män gynnas inom just den företeelsen. Det är
oerhört viktigt att man alltid applicerar genusperspektivet på allt inom alla
områden.
Genusvetenskap:
Är överordnad all
annan vetenskap. Inom genusvetenskapen bevisas hur vi feminister alltid har
rätt, hur män förtrycker kvinnor och hur könsmaktsordningen gör att pojkar och
män glider fram på en räkmacka i livet, medan kvinnor lider i förtryck.
Grabbig:
Den obehagliga,
kvinnoförtryckande stämning som bildas när män är i majoritet någonstans.
Gubbe:
Man.
Gubbslem:
Män
Gubbvälde:
När män är i majoritet
på t.ex. en arbetsplats, inom en organisation eller inom ett yrke. Slut
citat.
Wikipedia presenterar aktuell definition av feminism:
”Feminism är en
samling rörelser och ideologier vars målsättning är kvinnors politiska,
ekonomiska och social rättigheter samt kvinnans likställighet med mannen.”
Detta är väl något som vi alla kan, som man säger, ställa upp på. Men det finns
ett krux, alla förstår tydligen inte innebörden. Att det finns begränsningar,
särskilda förhållanden, situationer, då jämställdhet inte skall råda, inte kan
råda.
Genus, kategori,
betydde för mig som ung helt enkelt bara kön. Det man kände till var
språklärans fyra genus, maskulinum, femininum, reale och neutrum. Någon gång på
70-talet var det väl som genus presenterades i media som en vetenskap. I
grabbiga kretsar, men faktiskt också i kvinnliga, väckte uttalanden och
intervjuer med ett par kvinnliga genusprofessorer åtskillig munterhet, för att
inte säga stort löje.
Från Vikipedia: (och skrivet av några genusakademiker)
”Genusvetenskap är en akademisk disciplin som
huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll
kön och
genus spelar i samhället. Även frågor om
sexualitet,
klass,
etnicitet eller andra typer av
maktförhållanden
kan studeras inom ämnet men det är vad man brukar kalla
"genusperspektivet" som är den gemensamma nämnaren.
Att anlägga ett
genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta
livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan
könsroller. Idéer om könsroller anses existera i
all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till
grund för hur
sociala strukturer
formas.
Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt
från övergripande
materialistiska
analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer
i en specifik, begränsad kontext.”
Genus Focus är en forskarstafett anordnad av fem universitet. Syftet är att synliggöra den mångfald och komplexitet som utmärker dagens svenska genusforskning. Texten här nedan är hämtad från en inbjudan till information om dagens svenska genusforskning och som hölls i Kulturhuset, Stockholm, i mars.
Genus handlar om...
...hur människor blir kvinnor och
män
Människor
föds inte som kvinnor eller män; de blir det. För att förstå hur detta går till
är begreppet genus det viktigaste verktyg vi har. Begreppet har vuxit fram ur
en kritik av att kvinnors och mäns livsvillkor annars förklarats med
förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader. Istället för att fästa
uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att
beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att
vara kvinna eller man.
...relationer
Genom
genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig
själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den
kultur de är en del av. Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som
formar kvinnors och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster. Det
framhåller betydelsen av de myter, metaforer och berättelser som skapar
förväntningar på kvinnor och män, och som kringgärdar deras val med
värderingar.
...makt
Genus är
ett begrepp som kunnat synliggöra att skillnader mellan kvinnor och män på en
mer grundläggande nivå ofta är skillnader i makt; män som grupp lever sina liv
gynnade av att vara män, medan kvinnor som grupp lever sina liv genom att
övervinna det motstånd de möter för att de är kvinnor. När man istället talar
om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer
makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man, detta har att
göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer
mellan människor. På en strukturell nivå finns dock en uppenbar
skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Inom en
stor del av genusforskningen ingår alltså en kritisk granskning av makt. Ofta
studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska
hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna, och skapar många debatter inom
och utanför fältet. Här slutar jag citera
Genus Fokus.
Genusvetenskapen
liksom andra vetenskaper förstås inte av alla omedelbart och utan vidare. Den
blir naturligtvis också ibland missförstådd. Gamle högerledaren, Gösta Bohman,
hade nog inte funderat färdigt då han en gång förklarade att man bara behövde
titta i byxorna för att se skillnaden mellan man och kvinna. Det är en
av skillnaderna.
Skillnaden
blir inte sällan missförstådd: ”Alla kvinnor är alltid förtryckta av alla män.”
Så är det naturligtvis inte. Jag kan också undra om gubbarna i kommunfullmäktige
är kapabla att tillämpa härskarteknik, eller ens vet vad det är? Kanske är de
bara öppenhjärtiga då de tycker att de unga yttrar sig naivt och okunnigt? Vill
kanske de unga damerna egentligen ta över all makt?
Unga
politiker och unga tjänstemän tycker jag verkar ha ordentligt inflytande i
Söderhamn och jag skall ge ett exempel. Söderhamn är en avfolkningskommun, med
en befolkning som raskt blir allt äldre. Samtidigt satsar man stort på de
riktigt unga, som snart kommer att lämna kommunen för jobb, men verkar satsa
väldigt sparsamt på de gamla som vill bo kvar i sin lägenhet eller villa.
Den
fattiga kommunen Söderhamn satsade i fjol 463 kronor per innevånare på sina
fritidsgårdar, vilket är långt över riksgenomsnittet, som ligger på ungefär 200
kronor. Bara en av Sveriges kommuner satsade mer än Söderhamn, nämligen Tibro. Bara
en enda kommun satsar alltså mer på sina fritidsgårdar.
I omvårdnadsnämnden, som väl svarar för äldreomsorgen
sitter Ingrid Bergström Nilsson (V), tvåa från vänster på bilden, i
socialnämnden sitter Joann Ling trea, ordförande i barn och utbildningsnämnden
är Alexandra Gard t.h. och i fullmäktige sitter Isabel Hildén t.v. och två av
de andra.
Unga kommunpolitiker kan vara riktigt duktiga politiker
även i särskilt betydelsefulla uppdrag. Det vet jag därför att jag under min
långa tid som kommunpolitiker träffade på och samarbetade med en sådan.
Ordförande i omvårdnadsnämnden är Katarina Hedberg (S),
Foto fr. Söderhamns hemsida
S
öderhamn
verkar inte alls satsa på sin hemtjänst som är en mycket viktig del av
äldreomsorgen. Jag skrev ett inlägg om detta den 31 mars 2013 med rubriken Jag beklagar, kära Söderhamnsbor. Du
hittar det lätt. I Haninge får t.ex. alla medborgare besök av
biståndshandläggare då de fyllt 75, 80 och 85 år. Man tar t.ex. reda på vilka
hjälpmedel och vilken hjälp åldringen
behöver och levererar det dessutom. En dröm för Katarina Hedbergs och hennes
nämndkollegors kunder?
Behövs
rollator så levereras en sådan som lån och utan kostnad i Haninge. Man menar
att det inte blir kostsamt för kommunen, eftersom det minskar antalet
fallolyckor, som kan bli väldigt kostsamma för kommunen. Så snillrika
resonemang förekommer knappast i Söderhamn. Birgit (snart 85) och jag 88 hör
inte ett knäpp från kommunen och vi inhandlade två rollatorer till en kostnad
av drygt 7 000 kr. då de behövdes för några år sedan
Jag har nu fallit 17 eller 18 gånger varav jag en gång
fördes till sjukhus i ambulans och två gånger uppsökt vårdcentral. Dessutom en
gång med en ordentlig revbensskada, som jag inte visade upp på sjukhus då vi
har 3 mil till närmaste sjukhus.
Då jag åkte till det sjukhuset med remiss för inläggning
för hjärtsvikt fick jag vänta i receptionen 8 timmar innan jag kom till en
sköterska, som tog EKG och blodprover, men nu är jag inne på ett bedrövligt
landsting ersatt av bedrövlig region, så det här inlägget får väl sluta här.
Sjukhuset är emellertid numera privatiserat. Om det blivit bättre vet jag inte,
men undviker regionens sjukhus i det längsta.