Julesnön har kommit och det är ju trevligt.

Mina grannar har varit fantastiska och skottat tre gånger hos mig.

Inga krafttag på ett tag

Ja efter förra inlägget badade jag bastu. Sedan skrubbade Birgit mig på ryggen med en sån där ”rivig” tvättsvamp. Jag hade dränkt in den med en massa duschtvål och det mesta hamnade på golvet. Vi har ett par antihalkmattor av gummi där.

Jag tog ett litet steg för att Birgit skulle komma åt bättre och plötsligt låg jag på golvet. På vägen ner skadade jag en liten vagn som stod just utanför duschdraperiet. Lyckligtvis kunde jag hålla upp huvudet. Jag försökte resa mig upp på armbågarna, men det visade sig omöjligt. Det fanns ingen som helst friktion mot underlaget och armbågarna gled bara undan trots mattorna.

”Jag ringer efter grannen”, sade Birgit. ”Spola bort tvålen under mig”, sade jag och sedan kunde jag ta mig upp. Över vänstersidan strax under ”midjan” hade jag ett skarpt rött sträck efter vagnträffen. Inget annat syntes, men det gjorde rejält ont. Det här var i tisdags i förra veckan och jag antog en lindrig revbensskada. På onsdagskvällen var jag oförsiktig när jag skulle lägga mig i sängen och det gjorde så ont att jag skrek hemskt fula ord. På torsdagen upptäckte jag ett stort mörkblått blåmärke i sidan. Eftersom jag äter Varan var det lite oroande, så på fredagen åkte vi in till akuten. Jag fick en packe Dexofen (starka värktabletter) och lite andra förhållningsorder. Nu känns det redan bättre och idag tar jag inget Dexofen.

Man måste nämligen vänta två dygn efter Dexofenintag för att kunna inta snaps och jag hade kommit att tänka på ett julkort jag fick från en kollega för länge sedan. Det var en ganska ful tomte, som stod med korkskruven i flaskan och sade:”Nu djävlar är det Jul igen”! Ja, visst var det hemskt, men snaps till julbordet har jag fått 63 år i rad och gamla fina traditioner bör bevaras.

Nu önskar jag Er alla En Riktigt God, Glad och Fridfull Jul!

(Av någon anledning kan jag inte vänsterställa texten den här gången.)