Vårt klimat

Häromdagen tog jag fram Mark Lynas bok, Sex grader, från 2007 och började bläddra. De särskilt intressanta avsnitten var lätta att finna, eftersom jag för 10 år sedan märkt dem med s.k. stick`n, små självhäftande märklappar. Jag gör ofta så och har en del böcker med väldigt många sådana stick`n.

Anledningen till det nyvaknade intresset var att jag sett att presidenten Trump redan första dagen som president börjat ta tillbaka USA:s klimatlöften, vilket är mycket illa. Du kanske vet att varje indier släpper ut ett ton koldioxid i atmosfären under ett år om man räknar så. Men varje amerikan släpper ut 20 ton av gasen. Trump kanske borde spärras in?

Redan på 90-talet började post-truth politics användas för att tala om konservativa i USA som ville slippa klimatforskningens kostnader för att minska fossilberoendet. Samtidigt är växthuseffekten vetenskapligt klarlagd bortom alla tvivel. Människans påverkan är mycket tydlig.

Vi vet också att civilisationens fernissa är tunn och sitter löst på oss människor. Kommer ni ihåg orkanen Katarina? New Orleans hade tur när den svängde österut alldeles innan orkanens öga nådde staden. Men skyddsvallarna mot Mississipi och Lake Pontchartrain brast och ett våldsamt störtregn slog till.

Vattenmassorna strömmade in över såväl bostadsområden som stadens centrum. De fattiga som inte kunnat lämna staden utsattes för ett fruktansvärt lidande med hunger, törst och laglöshet. Detta i ett av världens rikaste och mäktigaste länder. Civilisationens fernissa fladdrade bort med vinden.

De flesta offren var fattiga, som lämnats att klara sig själva. Fyra dagar in i krisen var de överlevande packade som sillar på stadens jättearena bland översvämmade toaletter och ruttnande kroppar. Pistolbeväpnade ungdomsligor lade beslag på de enda tillgängliga livsmedlen och dricksvattnet. Sådana är tyvärr en del ungdomar numera.

Poliserna hade antingen anslutit till plundrarna eller övergivit området. På tv kunde man se en militärhelikopter landa på avstånd från människorna, snabbt kasta ut livsmedel och vattenflaskor för att snabbt lyfta innan människorna hann fram. Det hela påminde om flykt från en krigszon.

Det vi sett här kommer att bli allt vanligare då jorden värms upp ytterligare sex grader Celsius enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) ett troligt scenario för de kommande etthundra åren. Kanske tvingas vi i Norden att ta till vapen för att skydda oss mot människor som vill ta över beboeligt land. Jfr. Palestina idag.

Barn som föds nu kommer att få uppleva våldsamma och mindre trevliga förändringar av många slag. Jag är snart nittio år, en ålder allt fler kommer att uppnå framöver. En del pyttesmå förändringar av jordbanan och jordaxelns lutning ger oss små klimatförändringar med några tusen års mellanrum. Men förändringar med högre frekvens förekommer.

Jordens bana runt solen varierar också mellan cirkulär och en aning elliptisk. Det har åtminstone varit så fyra perioder bakåt i tiden och med en periodlängd av mer än 100 000 år och en istid under varje period. Här i Norden har vi som du vet nyligen lämnat en istid och är på väg mot en varmare värld. Kanske kommer nästa istid att inträffa med samma periodicitet?

Vi vet att vi inte får späda på den just nu kommande värmen, men det gör vi. Vi måste sluta med detta och det gäller NU. Det kommer att bli mer än tillräckligt varmt utan att våra stora utsläpp av koldioxid (CO₂) ökar ytterligare.

Istäckena och snön runt jordens två poler verkar som stora speglar och skickar solens strålning tillbaka mot rymden. Men dessa isspeglar blir allt mindre år för år. Då is och snö försvinner absorberar jorden i stället solvärmen som lagras i jord, berg och hav. Det tar lång tid för värmen att tränga ner på djupet i jord och hav.

Golfströmmen t.ex. som är så bra för oss, värms upp utanför Mexikanska Golfen, strömmar sedan norrut mot Grönland och Norska havet. Kyls ner och sjunker mot bottnen. Strömmar sedan långt söderut varefter den åter inträffar utanför Mexikanska Golfen och varm åter beger sig mot Norska havet. Det tar 1 200 år för en vattenmolekyl att fullborda varvet.

Jordklotet är stort och det tar lång tid att värma upp det. Man säger att planeten har en termisk tröghet. Temperaturen är stigande och beror till del på att andelen CO₂ är stigande. Mängden koldioxid mäts i ppm, parts per million och den är f.n. om jag extraspolerar en 10 år gammal uppgift jag har, lite över 400 ppm. (+2 ppm/år.)

Det rör sig om ungefär samma mängd som för mer än 1,6 miljoner år sedan, men då var temperaturen ungefär tre grader högre än idag. Det har tolkats som att temperaturen kommer att stiga ungefär tre grader, om vi inte gör något alls för att den skall stiga, det vill säga slutar att tillföra ökande mängd CO₂.

Å andra sidan kan de globala temperaturerna, om utsläppen fortsätter att växa som de för närvarande gör ha rusat i höjden mer än tre grader redan år 2050. Valet är vårt och tiden går.

”De mäktiga” samlades härom veckan i Davos. Jag såg i tidningen att f.d. vicepresidenten i USA och miljöaktivisten Al Gore där förfäktat att många Syrier egentligen flytt landet p.g.a. den långvariga torka som drabbat Syrien och inte inbördeskriget.

Vi vet att jordens två subtropiska bälten är på väg att flytta ut mot polerna och att denna flytt har börjat. Möjligen kommer den att ske tidigare än vi trott och då kommer ni i Norden att få se flyktingströmmar ni inte kunnat drömma om.

Mark Lynas bok, Sex grader, utgavs för 10 år sedan, men är fortfarande synnerligen läsvärd. Bl.a. lämnas uppgifter om såväl statliga som fria och internationella miljöorganisationer samt deras nätadresser. Så t.ex. har jag utan att egentligen veta bedömt Jordens vänner som antagligen en lite ”fjallig” organisation.

För detta ber jag om ursäkt, sedan jag tittat på deras hemsida. Det finns gott om verkliga ljushuvuden i de här organisationerna, till skillnad från de politiska partierna, där mer egoistiska intressen frodas.

Den politiska frågan står öppen nu: Finns det något sätt att omedelbart styra om vårt samhälle så att folk ivrigt och kollektivt arbetar för att klara det s.k. tvågradersmålet d.v.s. maximalt 400 ppm CO₂, som vi nog just nått?