Söderhamn nu och märkliga (Skumma?) ryssar

Under mycket lång tid har stat̴istiken till den här bloggen redovisat runt 300 sidvyer (± 100) på Ryssland. Men under hösten 2016 ökade antalet dagliga sidvyer till Ryssland upp till sexhundra á sjuhundra. Detta nämnde jag i ett inlägg, ”Rysk verksamhet”, den 23 december, och vad hände? Jo, plötsligt finns inte en enda sidvy redovisad på Ryssland. Från att under väldigt lång tid ha varit helsvart på statistikkartan antog Ryssland snabbt den oskyldiges vita färg.

Söderhamn är sig i alla fall likt från tidigare. Bofast, arbetsför befolkning minskar. En del pensionärer som bott och arbetat på annat håll återvänder till billigare boende och många flyktingar som förgäves väntar på uppehållstillstånd gör att folkmängden ökat något under senare tid. Kommunalrådet är så stolt över ökningen, även om den är liten.

Kommunförvaltningen fungerar om än illa. Teknikchefen på Kultur- och samhällsserviceförvaltningen har tvingats lämna sitt jobb mot ett nytt fett avgångsvederlag i dryga miljonklassen. Stadsarkitekten, som med sin överlägsna kompetens inte ansågs passa i gänget, fick gå för ett par år sedan.

Den tekniska chefens sätt att sköta sitt jobb passar tydligen inte den nye förvaltningschefen, som antagligen inte vet hur det bör skötas. Han har ”bollat” med tekniska chefens personal utan dennes vetskap t.ex. genom ett enkelt samråd. Något som naturligtvis inte passar den tekniske chefen. Personalen kan inte ha två ordergivare som arbetar oberoende av varandra.

Båda har sina egenheter, har jag förstått. Förvaltningschefen, Hans-Göran Karlsson, vet kanske hur en idrottsförening fungerar, men tydligen inte en kommun. Han har varit direktör för ishockeyklubben Brynäs, något som knappast är särskilt meriterande för den nuvarande chefsrollen.

Som idrottsföreningsdirektör passar en van fifflare med goda kontakter bland beslutande politiker i kommun och region. En som framgångsrikt kan vigga ekonomiska bidrag till föreningen och därmed till sig själv från kommun och region. Partibok (S) har då varit en klar merit.

Kanske har Hans-Göran Karlsson partibok, vilket smäller högt i Söderhamns kommun har jag förstått, högre än relevanta meriter. Detta verkar konfirmeras av ordföranden i kommunstyrelsen, Sven-Erik Lindestam, då han svär sig fri från inblandning i denna skandal med att underchefer inte är politiskt tillsatta. Därför har han inte varit med i några sådana diskussioner.

För det första: Här beslutar alltså den f.d. idrottsföreningsdirektören helt utan att fråga ”styrande” politiker om oplanerad miljonutgift (1,3 miljoner) för kommunen därför att han efter kort tid som förvaltningschef möter en underlydande chef som med all anledning opponerar sig mot hans sätt att arbeta.   

Också underlydande chefen, Lars Stål, har sitt speciella sätt att sköta sitt arbete. Det har jag kunnat se i lokalpressen. Efter något av mina tidigare inlägg fick jag faktiskt ett personligt brev med tack för befogad kritik av tekniska avdelningen och alltså Lars Stål. I kritiken av Hans-Göran Karlsson har dock helt uppenbart Lars Stål rätt.

Jag och min hustru flyttade till Söderhamn år 2004. Vi var då båda pensionärer, jag själv sedan 12 år. Jag hade bakom mig ett par decennier av politisk verksamhet i Haninge kommuns nämnder, fullmäktige och kommunstyrelse. Jag kunde lätt konstatera att Söderhamn är en svårt misskött kommun, en kommun på väg utför.

Då och då rapporteras om skandalartade tvister bland chefstjänstemännen. Tvister som blir dyrbara för kommunens invånare. Vi minns t.ex. då stadsarkitekten, Ylva Larsson, hux flux fick lämna sitt arbete med avgångsvederlag i miljonklassen. Hon ville driva jobbet så som det är avsett att drivas, vilket inte gillades av chef som tydligen ville förenkla, genom att inte låta Söderhamnarna lämna synpunkter på stadens utformning.

Förvaltningscheferna i Sveriges kommuner utses av kommunstyrelserna. Självklart är att kommunstyrelsen då skall bedöma sökandes kompetens och skicklighet och inte politisk hemvist. Skulle den politiska makten skifta i val, skall inte de nya makthavarna finna en tjänstemannakader ur motståndarlägret att leda politiskt.

I tidningen läser jag: ”Kommunstyrelsens ordförande, Sven-Erik Lindestam (S), kommenterar att underchefer inte är politiskt tillsatta, därför har han inte varit med i några sådana diskussioner.”

Jag tycker mig få en klar bekräftelse på vad jag misstänkt sedan vi flyttat in i Söderhamn för 13 år sedan, nämligen att kommunens förvaltningschefer är just politiskt tillsatta och inte enligt förtjänst och skicklighet. Det är mycket illa.

Hans-Göran Karlssons missgrepp är tydligen både många och svåra, trots att han bara arbetat en kort tid i kommunen. T.ex. då han avlövar en underställd chef hans väsentliga befogenheter i en skrift upprättad i två exemplar, undertecknade av de båda, med ett exemplar vardera. Ett påtvingat avtal alltså, som bara de två avses känna till och som inte diarieföres. Ett mycket svårt tjänstefel som jag ser det.

Men tjänstefelen är tydligen många, alltför många. Han har bl.a. sagt till underordnade att de inte skall uttala sig till media innan beslut fattats i berörd nämnd. Detta trots att vi har ett grundlagsfäst meddelarskydd i sådana fall. Det torde vara allmänt känt och är väl då antingen ett svårt brott eller något som tyder på brister i allmänbildning, som inte skall finnas hos en förvaltningschef.

Från oppositionhåll, (M), har man också begärt att ärendet Hans-Göran Karlsson skall väckas i kommunstyrelsens personalutskott och det förefaller mig vara det minsta man kan begära, då en förvaltningschef bryter mot svensk grundlag, även om det skett av ren okunskap. Sådan okunskap får inte förekomma hos en kommunal förvaltningschef.

Inte bara förakt utan ett löjets skimmer tycker jag vilar över förvaltningschefen, då det framkommer att han ljugit om hur han tillrättavisat en ”fräck” journalist, som inte gjort något annat än sitt jobb så som det skall göras. Det framgår klart att Karlsson inte vill att någon synar det han sysslar med och det kan jag förstå.

Hans politiska uppdragsgivare, Stig Nordgren (V), kultur- och samhällsservicenämndens ordförande, liksom kommunalrådet Sven-Erik Lindestam, säger sig fortfarande ha fullt förtroende för Hans-Göran Karlsson. Om förbudet att tala med media säger Stig Nordgren: ”Det är dåligt hanterat att han skickat ut det här via mejl. Man hade kunnat ta det i samtal.”

Klart är alltså att ordföranden i berörd nämnd tycker att allmänheten inte skall veta vad som är på gång i nämnden. Den orienteringen skall ges först efter att nämndens majoritet fattat beslut. En opinion skall alltså inte kunna påverka politiska beslut.

Stig Nordgren pratar på sig också då han för att ursäkta Karlsssons lögn säger: ”Men han kommer från det privata näringslivet där är det lite annan ordning”. Intervjuande journalist säger: ”Ljuger man i det privata näringslivet?” Nordgren: ”Nej men man behöver inte berätta allt för media.” Ett svar som är god dag yxskaft, men visar vad Stig Nordgren (V) anser sig veta om privata företagare. Det är bedrövligt.