Jag är helförbannad!

(Jag borde ”fila” lite på det här, men sängen lockar.)

För någon månad sedan råkade jag på YouTube hamna på en filmad stening av en ung kvinna i Iran. Det blev en fruktansvärd upplevelse och då jag skulle nämna vad jag sett för min andra hälft hade jag klara talsvårigheter. Är du medveten om hur vidriga människor det finns på jorden? Människor som uppenbarligen tänker som vildsvin.

Häromdagen blev jag påmind då jag läste Lotta Lundbergs krönika i SvD Kultur ”Jag är rädd för symbolanalfabeter”. Jag gick motvilligt in på YouTube för att se om där finns fler filmade ”steningar” och det fanns fler. Jag tittade på en från Bangladesh. Fruktansvärt! Ännu värre än filmen från Iran, där övertalade man med svårighet kvinnans småbröder att kasta var sin sten. I Bangladesh såg man småpojkar ivrigt samla sten innan kastandet börjat på en skrikande imams uppmaning.

Jag är helt och fullt för att vi i Sverige skall göra vad vi kan för flyktingar från krigen i Mellanöstern. Men när dessa flyktingar återvänder till stridszonen och för att ansluta till Daesh en tid och sedan återvända till Sverige, så går det för långt. Sådana ”människor” skall, tycker jag; omgående fängslas för viss tid och därefter sparkas ut ur landet. Inte bara för en tid fängslas med gratis mat, husrum och kläder.

Det är helt fel att kalla dem ”IS” eller ”ISIS” som står för ”Islamiska Staten” resp. ”Islamiska staten i Irak och Syrien. Daesh är definitivt ingen stat utan en vanlig simpel terrororganisation, med vidrigast möjliga terror på schemat. Att kalla dem IS suddar ut gränsen mellan islam med muslimer och islamister.

Daesh står för det arabiska al-Dawla al-Islamiyya fi al-Iraq wa al-Sham men är absolut ingen stat.

Många muslimer menar att Daesh värderingar inte har med lslam att göra, men det uppfattar jag som att man vill skydda sin egen religion. Daesh är tydligen till stor del sunnimuslimer och en del religiösa fanatiker som vrålar ”Allahu akbar”, Allah är störst när de utför sina illdåd, så nog finns kopplingen.

Barnen till muslimska immigranter och flyktingar i Sverige har det inte lätt i skolorna. De placeras i skolklasser där en majoritet av eleverna är svenska, undervisningen sker på svenska och klasskamraterna kan inget annat språk än svenska.

Det innebär så gott som med automatik att de halkar efter i undervisningen och betygen blir därefter. När de slutligen går ut högstadiet, så gör de det med underkända betyg och kan inte fortsätta med gymnasiestudier. Jobb efter skolan uteblir, om de inte har föräldrar med egen rörelse av något slag.

Någon eller några av dem känner sig naturligtvis misslyckade och trots muslimska föräldrar men tack vare den svenska skolan har de inte ägnat islam någon tanke. I det läget och utan sysselsättning besöker kanske någon av dem en moské, träffar en imam som tänder intresset för religionen islam.

Återvänder gång på gång till moskén för att göra något av sysslolösheten. Träffar äldre religiösa muslimer, tar del av deras tankar, börjar fundera, känner sig kränkt av samhället och blir efter en tid radikal muslim. Börjar fundera på någon sorts hämnd mot det västerländska samhälle som inte tagit emot honom på ett rättvist sätt. Som inte gav honom de rätta förutsättningarna.

Han får kontakt med någon som vet hur man gör och åker till Mellanöstern för vapenträning, lite annan militär utbildning och för att kriga en tid med, inte mot, Daesh. Den här historien är inte bara påhittad. Enligt trovärdiga källor har mellan 300 och 400 svenska medborgare begivit sig till Mellanöstern för att ansluta till Daesh. Några av dem har kommit tillbaka och några har stupat.

Här i Sverige är det några politiker som haft funderingar om hur dessa återvändare skall behandlas. Dock är det ju så, att våra politikers funderande ofta avbryts eller tar väldigt lång tid, så några åtgärder lär vi inte kunna konstatera i brådrasket.

Dessutom har politikerna just nu fullt upp med att vidta de åtgärder Sverigedemokraterna länge begärt och därför utestängts och fortfarande utestängs från de övrigas försök till samförstånd. Här ges gammal historia avgörande betydelse.

Samtidigt bortser man nästan helt från Vänsterpartiets minst lika klandervärda och under lång tid landsförrädiska historia. Ett parti som länge hölls vid liv tack vare hemlig finansiering från det kommunistiska ryska imperiet och dess massmördande regim.

Många svenskar har inte bara svårt med historieämnet, de har helt klart också problem med sitt eget språk. Exempelvis är det nog många svenskar som inte ser skillnaden mellan islam och islamism eller muslim och islamist.

Kanske är det befogat att här ange att islamism är en radikaliserad och politiserad variant av muslimsk fundamentalism. Islamismen vänder sig helt mot och bekämpar vårt öppna samhälle. Det kan inte anses givet att islamismen försvinner i och med europeisk modernisering och demokratisering av muslimer. Det kan tvärtom visa sig att den religiösa reaktionen kan ha motsatt verkan och det som hände den 11 september upprepas gång på gång, vilket Allah förbjude.