Vi drack ytterst litet

Ett uppehåll

Jag kanske förefaller slö visavi mitt bloggande, men jag har en del kroppsliga problem, som inte är helt lätta att hantera. Bl.a. har jag ett nytt preparat på recept, som det tagit lite tid att vänja kroppen vid.

En verkligt bra sak är att ha en mycket hjälpsam grannfamilj. Det är något som åldringar i Gävleborgs län skall vara extra tacksamma för. Jag har också på 19 mils avstånd en svåger och svägerska, som då och då kommer hit och arbetar. Sålunda har jag just fått en del fasadtvätt utförd, som förberedelse för kommande fasadmålning och så har jag fått hjälp i trädgården. Värdefullt är också att ha en dotter i närheten, som ger ett handtag. Hon har just tvättat våra fönster och håller på att stryka och byta en del gardiner.

Redan för ett par år sedan hade vi en ung dam, biståndshandläggare från Söderhamns kommun här, för att få veta vad kommunen kunde bistå dessa sjuka gamlingar med. Det visade sig vara tre saker:

1. Fixartjänsten, som helt gratis t.ex. byter glödlampor i takbelysning och sätter upp gardiner.

2. Gräsklippning mot en human avgift.

3. En förteckning över privata städfirmor i kommunen, komplett (?) med prislista.

Gräsklippningen har jag hittills utnyttjat sporadiskt, men nu behöver jag kontinuerlig hjälp. Det visar sig då att man kan få gräset klippt ca var tredje vecka, fast det är å andra sidan redan tre veckor sedan senast. När kommunen kommer med hjälpen är gräset normalt så långt att det mesta lägger sig ner, för att åter resa sig sedan man klippt. Grannhjälp har hittills avhjälp det hela genom en ny klippning efter tre – fem dagar.

Jag minns slutet av 70-talet, då de då makthavande sossarna lade ned våra ålderdomshem med motiveringen att åldringar skulle kunna bo kvar och få all hjälp i hemmet. Själv satt jag bl.a. i kommunstyrelse och i fullmäktige vid den här tiden, men inte som sosse.

I morgon skall jag se om jag inte kan ta mig tid att skriva om ett annat kort uppehåll?