lördag 9 september 2017

Det är så lite man förstår


Jag går rakt på sak. En del religioner och sekter bekymrar mig. Det gäller t.ex. Bokens tre, kristendomen, islam och judendomen. Jag vill gärna se mig som kristen, men Bibeln ser jag som stor sagolitteratur, hopsamlad och nedtecknad under de tre första seklerna av vår tideräkning, alltså för 1 700  ̶  2 000 år sedan. Hur och varför vårt universum uppstått vet vi människor egentligen inte, men vi jobbar på det.

Ett bekymmer för de kristna ser jag i de jag kallar tokkristna, de som blint tror på Bibelns bokstav. T.ex. att Gud skapat jorden på sju dagar, att detta skedde för ca 10 000 år sedan och att rovdjuren tillkom först efter syndafallet, men det är ett litet bekymmer jämfört med dagens stora bekymmer. Ett av de största är islam med islamismen.

Av någon anledning är det inte comme il faut att tänka på det sättet. I stället framhålls det ideligen att islam är en på alla sätt fredlig religion. Man skiljer på alla sätt islamister från islam precis som om inte islamister hade någon som helst koppling till islam. Men islamister är radikaliserade, starkt troende muslimer, motsvarande våra tokkristna.

Skillnaden är att islamisterna är terrorister och faktiskt tror att de uträttar en god gärning då de dödar så många otrogna de kan män, kvinnor och barn som intet ont gjort. Så tolkar många av de skriftlärda muslimerna koranen och andra muslimska skrifter. Sedan predikar en del mullor och imamer detta i en del, även svenska moskéer. Svenskarna har dålig koll på vad som sägs i moskéerna på arabiska. Vi har ju dessutom vår yttrandefrihet och håller hårt på den.

Ett problem som bör kunna ses är medias relativisering av mängden terrorns offer. I Expressen kunde man efter dåden i Spanien 2015 med många offer läsa att det dör 2 920 personer om året i Storbritannien när de pratar i mobiltelefon medan de kör bil. Exemplet svajar dessutom en aning eftersom officiell brittisk statistik säger att totalt 1 700 personer dog i trafiken 2015. Särskilt islamistiska terrordåd verkar utlösa den här typen av relativiseringar av islamskt/islamistiskt mördande. Olyckor är dessutom en sak och massmord en annan.

Fundamentalistisk religiös radikalisering blomstrade efter den arabiska våren. Detta i sekulära länder där religionen dessförinnan tydligt var på väg mot allt mindre betydelse. ”Våren” var från början en ungdomens rörelse för ett större mått av frihet, men urartade till motsatsen sunnitisk salfism, terror och mördande. Islamism var absolut ingen maktfaktor att tala om i Mellanöstern för ett halvsekel sedan.

Ett problem är att det inte finns någon politisk lösning på den islamistiska terrorn, ingen förhandlingslösning, ingen motpart att förhandla med. Inga geografiska områden eller andra politiska frågor att kompromissa om. Mordmaskinen IS har, tack och lov, snart inget markinnehav kvar, men har aldrig varit möjlig förhandlingspart.

De islamistiska terroristerna är inte någon avskild sammanslutning som enkelt kan fångas in, och fängslas. De rekryteras bland världens drygt 1,3 miljarder muslimer och där är stödet för organisationer som al-Qaida och IS oroväckande stort.

Den norske professorn i Mellanösternkunskap, Brynjar Lia, vid Oslo universitet har från  opinionsundersökningar i Mellanöstern och Nordafrika konstaterat att många miljoner människor där stödjer eller är positiva till muslimska grupper som al-Qaida eller IS. Mer än var tionde egyptier, jordanier, palestinier eller tunisier sympatiserar med al-Qaida enligt Brynjar Lia. Egypten har mer än 90 miljoner innevånare och där stödjer 15 procent al-Qaida, medan IS har stöd av närmare 10 procent. ”Jihadism in the Arab world after 2011. Explaining its expansion” (i ”Middle East policy council” 2016:4) av Brynjar Lia. I t.ex. Turkiet är stödet för al-Qaida lika stort.

Ett flertal opinionsundersökningar visar att stödet för militant islamism bland muslimer världen över oftast ligger från cirka 10 till 20 procent. I en studie från 2014 uppger drygt 20 procent av Bangladeshs huvudsakligen muslimska befolkning på mer än 160 miljoner att de är positiva till al-Qaida.

I Nigeria med över 180 miljoner är siffran 18 procent, Indonesien 15 procent. Hela 24 procent av Nigerias befolkning delar dessutom åsikten att självmordsbombningar i Islams namn ibland kan rättfärdigas  Enligt samma studie 24 procent i Egypten, 18 Procent i Turkiet, 18 procent i Malaysia och så vidare. Sympati för våldsbejakande islamism är alltså inget ovanligt fenomen även om majoriteten muslimer inte bejakar det.

Att radikal islamism har gott om anhängare i västvärlden kan vi se av en studie utförd av WZB Berlin Social Science Center från 2013. Man intervjuade 9 000 muslimer från sex västeuropeiska länder. Den visade att religiös fundamentalism inte är något marginellt fenomen. En majoritet ansåg till exempel att religiösa regler var viktigare än lagarna i det land där de levde.

Europas muslimer har nu också börjat kräva införande av sharialagar i Europeiska länder, ja detta har även varit på tapeten för muslimer i Sverige. Vi har naturligtvis all anledning att betacka oss för något sådant. Vi har redan fullt sjå att komma till rätta med det hedersvåld som flyktingar tagit med sig till vårt land.

Denna utbredda fundamentalism betyder naturligtvis inte att alla dessa människor är beredda att ta på sig ett bombbälte i morgon, men det antyder att terrorgrupperna har en god rekryteringsgrund både på hemmaplan i Mellanöstern och i övriga världen inklusive Sverige. Enligt Säpo finns nu i Sverige tusentals våldsbejakande islamer.

Jihadisterna har ingen fast punkt eller något område de behöver försvara. Efter utfört uppdrag eller efter ett eventuellt misslyckande omgrupperar de enkelt till annan plats. De är därför närmast omöjliga att besegra militärt och motståndaren måste satsa stort på underrättelseverksamhet, för att i tid kunna möta angrepp och detta är ingen enkel uppgift.

Den militanta islamismen har förklarat krig mot oss alla kristna, hinduer, judar, kvinnor, homosexuella och alla de miljoner muslimer som förkastar det islamistiska våldet. Sunnimuslimer terrorbekämpar dessutom shiamuslimer och tvärt om. Samtidigt förklarar många förståsigpåare att islam är en fredlig religion, vilket nu fler och fler börjat ifrågasätta. Ja, man kräver allt oftare att Europas gränser skall stängas för dessa flyktingar av vilka en alltför stor del visar sig vara eller blir militanta och terrorister.

Det finns en förfärande stor mängd muslimska terrororganisationer som välkomnar unga muslimer som börjar besöka moskén till fredagsbönen. De jag så här på rak arm kommer på är: IS, al-Qaida (flera), Talibaner (flera), Muslimska brödraskapet (slussar vidare), Hizbollah, Islamiska jihad, Jama´at-i-Islami, Javsh Muhammad, Takfir wa Hijra, Hamas, Abu Nidal, Al-Aqsa-martyrernas brigad, Palestinska Islamiska jihad (PIJ) och många andra.

Ja, jag erkänner. Med risk för att bli kallad rasist eller något annat fult tycker jag att det nu är hög tid att skicka tillbaka en hel del av de flyktingar som sökt sig till Sverige och som inte längre behöver vårt beskydd. Det är inte heller längre helt fel att bromsa eller stoppa tillflödet av invandrare vid våra gränser.

I stället bör man kanske börja fundera över vad Europa skall göra då en folkvandring på grund av klimatförändringen och ytterligare förhöjd temperatur med torka i Medelhavsländerna skjuter fart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar