Stressen i skolan

Ibrahim Baylan (S) skrev på Brännpunkt i SvD den 5 juli om Jan Björklunds (Fp) förra året införda yrkesprogram för gymnasiet. Låt mig från början säga att Jan Björklunds initiativ är alldeles utmärkt bara lite senkommet. Med det nya gymnasieprogrammet följer lägre teoretiska krav, som därför inte ger behörighet till fortsatta högskolestudier.

Baylan menar att kraven i gymnasieskolan alltid skall vara höga, att alla elever skall nå målen och utveckla sin potential samt att kvaliteten i skolan skall höjas. Däremot nämner han inte att det var (S) skolpolitiker som för sex decennier började sänka kvaliteten i de svenska skolorna. Han verkar också bortse från sådana fakta som att alla människor är unika, även om vi skall vara jämlika. Tyvärr är det här med jämlikhet inte fullt så enkelt som framför allt en del vänstermänniskor tycks tro. Alla människor har t.ex. inte lika goda förutsättningar för teoretiskt tänkande. Tvärtom är variationen mellan individerna stor.

Det är också länge sedan intelligensen betraktades som en och odelbar. Mycket få människor besitter en sådan allmänintelligens som Leonardo da Vinci. Vidare står sedan länge klart att vi kan besitta särskild förmåga inom avgränsade intelligensfaktorer av praktisk eller teoretisk art t.ex. logisk, språklig eller mekanisk. Språklig begåvning kan vara enbart retorisk och därmed framgångsrik gentemot den i frågan okunnige. Jfr politiker – väljare och lobbyist – politiker.

Svensk skola har väldigt få alternativa undervisningsformer, vilket skapar påfrestningar/stress hos elever med svag såväl som hög teoretisk begåvning. (Jfr. inlägget ”Där intelligens utvecklas” från 10/11 2009 under Skolpolitik.) Det är väl de här problemen regeringen söker komma till rätta med?

På naturvetenskaplig gymnasielinje är det nödvändigt med god numerisk förmåga och förmåga att använda abstraktioner. För övergång till teknisk högskola måste dessutom kraven på språkliga kunskaper ligga så högt att t.ex. facklitteratur på främmande språk inte snabbt blir ett oöverstigligt hinder.

Kravet att alla skall kunna genomföra godkända gymnasiestudier är rimligt bara om skolan anpassas till intelligensfaktorerna. Då kan inte samtidigt krävas behörighet till högskola efter gymnasiet för alla. Redan nu ligger många högskolors teoretiska krav alldeles för lågt.