Om människan

En påminnelse för att ge lite perspektiv på tillvaron eller 13,5 miljarder år.

Då jag började blogga för drygt 8 år sedan lade jag ner en hel del arbete på sådant man kan kalla populärvetenskap. Jag försökte t.ex. beskriva hur vårt solsystem uppstod och sedan fungerar, hur homo sapiens förmågor uppstod och utvecklades o.s.v. Då man skriver kan infallsvinkeln variera och här försöker jag med en ny sådan.

 

Några sådana gamla inlägg, men det finns fler om du letar:

 

Den 20 april 2013. Tid. ”Lite” om hur tid uppstod och hur vi människor hanterat den.

Den 19 september 2009. Människan. Underrubrik, Fossil, en astronaut och kreationism.

Den 1 oktober 2009. Att vara eller… Om människorna och deras utveckling under tidens lopp.

Den 4 januari 2013. Lite mer 2012. Mer om universum.

 

Först ber jag om ursäkt för att jag tror att en del bildade människor inte skiljer på miljon och miljard. En miljard är 1 000 miljoner. Ganska mycket om det gäller antal människor eller svenska kronor.

 

För så där 13,5 miljarder år sedan uppstod materia, energi, tid och rum i och med det vi kallar Big Bang. Den vetenskap som sysslar med de grundläggande egenskaperna hos universum kallas fysik.

 

Omkring 300 000 år efter att materia och energi uppstått började de förena sig i komplexa strukturer som kallas atomer. Dessa förenade sig sedan till molekyler och då är vi inne på vetenskapen kemi.

 

För omkring 3,8 miljarder år sedan och på en planet vi kallar jorden förenade sig olika molekyler till stora invecklade strukturer som vi kallar organismer och vetenskapen som sysslar med organismer kallas biologi.

 

För ungefär 70 000 år sedan började organismer tillhörande arten Homo sapiens bilda ännu mer invecklade strukturer, som kallas kulturer. Kulturernas därpå följande utveckling kallas historia.

 

Vår historia hittills har formats av tre viktiga revolutioner. Den kognitiva (förståndsfunktioner) revolutionen satte fart för så där 70 000 år sedan. Homo sapiens verkar ha börjat använda hjärnans möjligheter på nytt, mer aktivt sätt. Jordbruksrevolutionen utbröt för ungefär 12 000 år sedan och från att ha varit jägare/samlare gick Homo sapiens över till att idka jordbruk.

 

Den vetenskapliga revolutionen inleddes för bara 500 år sedan och den revolutionen kan mycket väl komma att sätta punkt för historien och leda till något helt annat. Vetenskap och teknik utvecklas nu snabbt på många områden och utvecklingstakten kan dessutom sägas accelerera.

 

Människor fanns långt innan det fanns historia. Djur som var mycket lika den moderna människan uppträdde på jorden för 2,5 miljoner år sedan. Men under ”oräkneliga” generationer skilde de sig inte från en myriad av andra organismer i samma miljö.

 

För 2 miljoner år sedan levde människor i Östafrika. Oroliga mammor med spädbarn i famnen, barn som lekte, machomän som slog sig för bröstet för att imponera på traktens snygging, trötta åldringar som bara ville bli lämnade i fred och kanske så gamla som 40 – 50 år.

 

Dessa tidiga människor älskade, lekte, knöt vänskapsband och stred om makt och status, men det gjorde även schimpanser, babianer och elefanter. De hade ingen aning om att deras ättlingar skulle landstiga på månen eller publicera sig i en blogg. De var betydelselösa djur som inte påverkade sin omgivning mer än gorillor eller giraffer.

 

Biologerna indelar organismerna i arter. Djur anses vara av samma art om de kan para sig och få fertil avkomma. Golden Retriever och Tysk Schäfer ser olika ut men tillhör samma art, har gemensam DNA-uppsättning och får avkomman valpar.

 

Arter som har en gemensam anfader redovisas av forskarna som ”släkte”. Biologerna ger organismerna ett tvådelat latinskt namn bestående av släktnamnet och artnamnet. Du tillhör förmodligen Homo Sapiens  ̶̶̶  släktet Homo (människa) och arten sapiens (vetande).

 

Släktena bildar sedan familjer som t.ex. kattdjur (lejon, tigrar, tamkatter), hunddjur (sjakaler, vargar, rävar och elefantdjur (mastodonter, mammutar, elefanter). Alla i en familj härstammar från en anfader eller -moder (patriark eller matriark). Minsta kattunge liksom lejonet har en gemensam anfader som levde för omkring 25 miljoner år sedan.

 

Homo sapiens tillhör också en familj. Det var förr löjligt nog en av historiens mest välbevarade hemligheter. Homo sapiens föredrog att betrakta sig som ett underverk skilt från djuren och som inte hade några syskon eller kusiner, liksom viktigast av allt, inte några föräldrar. Vi har dock bara att gilla läget och tillhör familjen människoapor. Våra närmaste släktingar är schimpanser, gorillor och orangutanger. För bara 6 miljoner år sedan fick en aphona två döttrar. Den ena blev anmoder till alla schimpanser och den andra blev vår egen urmormor.

 

Innebörden av ordet ”människa” är ”ett djur som tillhör släktet Homo”. Släktet Homo har, vad man nu tror sig veta, utvecklats ur apsläktet Australopithecus som levde för 2,5  ̶  1,78 miljoner år sedan. Det finns forskare som vill föra över schimpanser till släktet Homo. Schimpanser använder i vissa lägen redskap och kan använda handens fingrar med precision.

 

I dag är Homo sapiens ensamma om att leva kvar av alla i släktet Homo.  Tidigare fanns ett flertal arter. Homo ergaster levde för 1,5 – 1,9 miljoner år sedan, Homo georgicus fanns för en kortare tid runt 1,8 miljoner år sedan, Homo erectus existerade under mycket lång tid, för 30 000 år sedan till för 1,8 miljoner år sedan, Homo antesessor existerade för 0,5 till 1,2 miljoner år sedan, Homo heidelbergensis förekom för 200 000 - 600 000 år sedan, Homo neanderthalensis existerade för 28 000 – 350 000 tusen år sedan, Homo floresiensis levde för 12 000 – 95 000 år sedan och så är vi framme vid Homo sapiens som nu funnits i 200 000 år.

 

Däggdjur med en genomsnittlig vikt runt 60 kilogram har en genomsnittlig hjärnstorlek på 200 kubikcentimeter. För 2,5 miljoner år sedan hade de tidiga sapiens en hjärna på cirka 600 kubikcentimeter, medan moderna sapiens har en hjärnvolym på 1 200 ̶̶ 1 400 cm³. Vi är så förtjusta i vår höga intelligens att vi gärna tror att mer måste vara bättre på alla sätt, men så är det inte. Jag går här inte närmare in på detta. Det första konstaterade beviset på Homos tillverkning av redskap är 2,5 miljoner år gammalt.

 

För 2 miljoner år sedan var människorna, trots den stora hjärnan och sina stenverktyg, ständigt rädda för rovdjur. De jagade sällan större villebråd utan samlade växter och insekter, fångade smådjur och åt kadaver som rovdjur lämnat efter sig.

 

För 400 000 år sedan började flera människoarter regelbundet jaga större villebråd. Först under de senaste 100 000 åren, under sapiens språng uppåt, som satte verklig fart för 70 000 år sedan nådde sapiens toppen av näringskedjan.

 

Tämjandet av elden var ett betydelsefullt steg på vägen för Homo (människan). En del människoarter kan ha använt eld så tidigt som för 800 000 år sedan. För så där 300 000 år sedan använde Homo erectus, neandertalare och förfäderna till Homo sapiens eld varje dag.

 

Det blev en viktig källa till ljus, värme och säkerhet mot rovdjur. Man lärde sig att sätta eld på omgivningen för att kunna gå genom de rykande resterna och samla grillade djur, nötter och rötter. Råa födoämnen som människorna inte kunde tillgodogöra sig kunde nu tillagas och ätas; vete, ris och potatis blev småningom stapelgrödor för oss. Elden förändrade maten inte bara kemiskt utan också biologiskt på så sätt att tillagningen dödade bakterier och parasiter, vilket var en stor vinst.

 

De flesta forskare är överens om att Östafrika för 150 000 år sedan var befolkat av människor som såg ut precis som vi. Man är överens om att Homo sapiens kom till Arabiska halvön för ca 70 000 år sedan och att de sedan snabbt spred sig över den eurasiska landmassan som var befolkad av andra arter av Homo.

 

År 1858 arbetade Charles Darwin med sin teori om djurens utveckling genom naturligt urval, när Alfred Russel Wallace skickade honom en essä som beskrev samma idé. De publicerade gemensamt idén om naturligt urval, evolution, 1858. 1859 gav Darwin ut sin bok Om arternas uppkomst.

 

När Darwin påstod att Homo sapiens är ett djur bland andra blev en  del människor rasande. Än idag är det människor som vägrar att se detta som ett faktum. Om neandertalarna hade överlevt skulle vi då fortfarande sett oss som skapelsens  krona? Kanske utplånade vi de andra människoarterna? Var de alltför lika oss för att vi skulle kunna ignorera dem, men alltför olika för att vi skulle tolerera dem? De sista neandertalarna försvann för ca 30 000 år sedan. De sista människorna av annan art försvann från ön Flores för runt 12 000 år sedan.

 

Här finns ett intressant ”tänk om”. Man kan försöka föreställa sig att ett par andra människoarter överlevt jämsides med Homo sapiens. Vilka kulturer, samhällen och politiska strukturer skulle ha kunnat uppstå? Hur skulle exempelvis religionerna ha utvecklats? Skulle Första Moseboken hävdat att neandertalarna också härstammade från Adam och Eva.? Skulle Jesus ha dött för också neandertalarnas synder och skulle Koranen ha bokade platser i himlen för alla människoarter. Skulle Karl Marx ha vänt sig till proletärer av alla arter?

 

Darwins teori kombinerades på 1930-talet med Gregor Mendels genetik och det gav grunden för den moderna evolutionära syntesen som kallas neo-darwinism. Där förenas evolution och genetik till den moderna evolutionsbiologin.

 

Men hur kommer det sig att sapiens är ensamma kvar av människoarterna? Att inte ens de starka, köldtåliga neandertalarna med sin större hjärna har överlevt efter sapiens spridning ut från Afrika? Ja, det vet vi faktiskt inte, det diskuteras livligt i de vetenskapliga kretsarna. Ett möjligt svar är det som möjliggör denna diskussion, vår unika språkförmåga.

 

Med all respekt för våra stora religioner och de gamla skrifterna, så är det nog hög tid att de ses över och i någon mån revideras.

 

Källor: Några böcker, bland dessa den nyligen utgivna Sapiens av Yuval Noah Harari. Intressant, men bitvis lite trögläst. 432 sidor.