Problemet Margot Wallström

Konungariket Sverige har dragit på sig svåra problem, eller rättare sagt vår utrikesminister har på grund av okunnighet i förening med spontant agerande kvaddat Sveriges hjälp till saudisk reformverksamhet.

Vår statsminister, Stefan Löfven, med bred erfarenhet om löneförhandlingar, men helt okunnig om in- och utrikespolitik, trodde nog att Margot Wallström skulle förstå hur man försiktigt agerar som nytillträdd utrikesminister. Hans möjligheter att nu kratsa hennes kastanjer ur elden är antagligen minimala.

Margot Wallströms (MW) kunskaper om Saudiarabiens historia och nutida förhållanden är uppenbart minimala. Hon kan inte ha förstått att Saudiarabien är inne i en med nödvändighet långsiktigt försiktig förändringsprocess. Mot successivt frigörande av kvinnor, moderniserat skolsystem, sakta mer av demokrati och ett modernare, humanare och mot religion mer fristående rättssystem.

Allt detta är något som varit utmärkande för förre kungens, Abdullahs, tid vid makten. Vilken riktning den nuvarande kungen, Salman, anger under sin tid vid makten vet vi ännu inte. Han blev kung i januari, då tidigare reformsinnade kungen, Abdullah, hade avlidit. Det vi vet är att han förefaller kraftfull. Sannolikt har MW:s klantiga beteende gjort det svårare att följa i kung Abdullahs spår om det är vad han önskar.

Mycket förenklat kan man säga att sedan 1700-talet finns två kraftcentra i Saudiarabien. Den saudiska stammen med sin ledare kungen och det wahhabitiska prästerskapet, som är fundamentalistiskt sunnimuslimskt. D.v.s. enligt den hanbalitiska lagskolan, som är en av de fyra stora och stränga sunnimuslimska lagskolorna.

Makten delas således mellan kungen och det wahhabitiska prästerskapets ulama, den religiösa ledningen. De religiösa ledarna har såväl svarat för som utövat rättstolkningen som jurister och domare tills nu. Kungamakten har gjort flera försök att liberalisera rättstolkningen av sharia.

Man har jämfört med andra sunnimuslimska länders liberalare domstolar, men inte lyckats rubba de wahhabitiska rättslärda, som envist hållit fast vid sin egen tolkning av sharia. I det läget var vi, då den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson tecknade avtalet om bl.a. militärt samarbete med Saudiarabien. Sedan dess har en försiktig liberalisering kunnat genomföras i Saudiarabien.

Till sin hjälp har kungen det Nationella konsultativa rådet och en regering. Den förre kungen, Abdullah, påbörjade den breda reformverksamheten. Det är med nödvändighet fråga om en försiktig och i tid utdragen process, men har ändå kommit en bra bit på väg. Den processen störs nu och sannolikt försenas genom MW:s inklampande på scenen.

Man kan väl också anta att regeringens miljöpartister har en stor skuld till att man från UD:s sida så kapitalt försämrat våra relationer till inte bara Saudiarabien, utan också därmed ett antal andra arabstater.

Hela 31 företrädare för svensk storindustri och organisationer varnade enträget regeringen i en stor tidningsartikel i DN för att ensidigt häva Saudiavtalet. Att Miljöpartiet inte skulle förstå allvaret i detta väntade jag mig, men trodde nog att S skulle begripa allvaret. De hade ju dessutom själva skapat avtalet 2005.

Svenska företag har gjort många goda affärer med det kapitalstarka Saudiarabien. Nu har vi hamnat i det föga avundsvärda läget att Saudiarabiskt visum inte ges till svenskar som vill göra affärer där. Detta blir väldigt dyrt för Sverige. Stefan Löfven kan ju be Sveriges kung att framföra nationens ursäkt över regeringens oskickliga beteende.

Kung Abdullahs reformprogram i det fundamentalistiskt konservativa landet har egentligen kommit en bra bit på väg. Kung Abdullah med stöd av sin regering och Nationella konsultativa rådet inledde 2008 en reformering av utbildningsväsendet. Nya moderna skolböcker, ny pedagogik med kreativt tänkande elever.

Redan nu är enligt uppgift 60 % av studenterna på saudiska universitet kvinnor. De får fortfarande inte köra bil, men gör ändå då och då detta, trots risken att åka fast. De konservativa krafterna är starka i detta samhälle.

Samtidigt byggs i Saudiarabien världens mest resursstarka elituniversitet för forskning inom naturvetenskap och teknik, med ett tiotal Nobelpristagare inom dessa ämnen. Detta måste tillföras den här debatten.

En motsvarighet till det Nationella konsultativa rådet finns sedan 90-talet på lokal nivå och utgör en grund för vidareutveckling i demokratisk riktning. Val har ”redan” hållits två gånger. Enligt saudisk lag skall kvinnor kunna delta i val och kunna ställa upp som kandidater i val. Tyvärr har konservativa krafter hittills ändå förhindrat detta.

I råden utses hälften av ledamöterna i allmänna val och den andra hälften av staten. På nationell nivå finns nu 150 ledamöter, varav 30 är kvinnor, sedan kung Abdullah här gick emot de konservativa krafterna. Ledamöterna utses efter rekommendationer från t.ex. universitets- och sjukhusstyrelser, handelskamrar o.s.v. Ansvarsområdet har växt från budgetfrågor till alla andra frågor och man har rätt att föreslå reformer och ny lagstiftning.

Allt det här är reformer som kung Abdullah kunnat införa trots den gamla 1700-talspakten med det stränga och mäktiga wahhabitiska prästerskapet under stormuftin Abdulaziz Al al-Shaykh. Islam är i Saudiarabien liktydigt med den wahhabitiska tolkningen och MW har därför utan minsta tvekan häftigt kritiserat Islam.

De världsliga makthavarna i Saudiarabien är så gott som undantagslöst mycket välutbildade från de välkända (dyra) västliga universiteten. Saudiska delegationer besöker parlament, skolor, institutioner o.s.v. i västvärlden för att hitta grund för egna förbättrande reformer. Sveriges riksdag har tagit emot en sådan studiegrupp.

Jag, och jag antar fler med mig, ställer upp en massa frågor: Saknar MW allmänbildning? Har hon aldrig läst historia? Har det inte skett någon överlämning mellan Carl Bildt och MW? Har kanske inte någon på UD informerat henne om diplomatins fallgropar, hur man lämpligen arbetar på UD?

Hoppet står nu till att kung Salman kan fortsätta kung Abdullahs reformerande arbete trots den svenska utrikesministerns sabotage mot verksamheten? Statsministern, Stefan Löfven, skulle kunna ordna upp det hela genom att byta ut utrikesministern, men den kapaciteten har knappast en statsminister i miljöpartiets ledband.

Jag avslutar det här inlägget med en liten historia om en studiegrupp från Saudiarabien, som studerade verksamheten vid Svenska Riksidrottsförbundets idrottshögskola på Bosön. (Jag är osäker på skolans namn.)

Historian berättades av min gode vän, Johan Sagner d.ä. och utspelades på Bosön under hans tid som rektor (Tror jag det var?) på Bosön. Det är länge sedan Johan berätta den, så min återgivning kan vara behäftad med smärre fel. Men så här blir det:

UD kontaktade Johan och ville att han skulle ta emot en delegation, som under ledning av någon saudisk prins ville studera verksamheten vid Bosöns idrottshögskola. Johan förklarade sig kunna ta emot delegationen. Någon dag senare ringde man från Säpo upp Johan och förklarade att man ville komma ut till Bosön för att kolla upp delegationens färdväg m.m. vid den stora anläggningen. Inget otäckt skulle få hända prinsen och hans delegation.

Nåväl, besökarna anlände på utsatt dag i en lång bilkaravan (så vitsig jag är). Johan ledsagade dem runt anläggningen, förklarade verksamheten vid högskolan och svarade på frågor. Som alltid vid sådana här visningar, så blev det mot slutet av rundturen tidsnöd. Delegationen hade ytterligare något tidsbestämt på programmet och planlagd väg tillbaka till bilarna var  ganska lång.

Johan såg emellertid en möjlighet att avsevärt korta av återvägen. Man kunde passera en damers duschavdelning och Johan var helt säker på att där inte skulle vara några damer vid denna tid på eftermiddagen.

Johan med sina araber stolpade alltså in och passerade en rad öppna duschkabiner, men hoppsan, i en av dem stod en av våra mer kända idrottsdamer, jag har glömt vilken. Hon stod vänd inåt duschen och hade inte hört besökarna. Johan sade högt: ”Vänd dig inte om!” Hon vände sig inte heller och hela delegationen passerade den duschande damen.

Svenskarna är väl konstiga! De visar upp sina damer helt utan kläder.