Folkbildning eller En gräslig historia

Hur kunniga är vi svenskar? Är vi bättre skickade att rösta i demokratiska val än afrikaner i allmänhet var då Storbritannien, Frankrike, Spanien, Belgien och Portugal för ett halvsekel sedan lämnade över för införande av demokrati i respektive områden? Vi vet ju (?) exempelvis att överlämnandet resulterade i härskare som Muammar al-Khadaffi, Robert Mugabe, Idi Amin, Jakob Zuma och Jean Be´del Bokassa, som lät kröna sig till kejsare i "Centralafrikanska kejsardömet" och i sin kröning efterapade kröningen av Napoleon I, men så småningom dömdes till döden för mord, tortyr och kannibalism.

Etniska grupper, stammar och klaner under sina krigsherrar, liksom politiska partier, igångsatte omedelbart lokala krig, folkmord och strider om makten över snart sagt hela kontinenten. Dessa krig kom att stöttas på olika sätt av Sovjetunionen, Cuba, USA, och Kina under det kalla kriget, som till del fördes varmt här av dessa länder.

Är vi då bättre rustade för demokrati med allmänna val. Sådana infördes faktiskt i Sverige redan sex år innan jag föddes, då även kvinnor av tillräckligt många svenska män ansågs mogna för rösträtt. Man kan undra!

Skattebetalarnas förening har exempelvis nu låtit SIFO undersöka vad väljarna tror om hur skatten på pensioner förändrats under de senaste fyra åren med Alliansen. Resultatet skulle kanske kunna sägas tyda på att Sverige, var väldigt tidigt ute med reformen allmän rösträtt.

Vad är det då som har hänt? Jo,
2006 införde Alliansen Jobbskatteavdrag 1. Pensionärerna fick ingen skattesänkning.
2007 införde Alliansen Jobbskatteavdrag 2. Pensionärerna fick ingen skattesänkning.
2008 införde Alliansen Jobbskatteavdrag 3. (Ändrade skiktgränser för statlig skatt). Pensionärerna, som börjat väsnas, fick lite förhöjt grundavdrag.
2009 införde Alliansen Jobbskatteavdrag 4. Pensionärerna fortsatte klaga och fick ytterligare lite förhöjt skatteavdrag.
2010 beslutades om ytterligare lite förhöjt skatteavdrag för pensionärer från 2011, men det är fortfarande väldigt långt till rättvisa skatter.

Resultatet av Alliansens skattepolitik är att pensionärerna fått en skattesänkning, men att de i allmänhet betalar betydligt högre skatt än de som arbetar. Samtidigt har realvärdet av pensionen för äldre pensionärer sedan 20 år tillbaka minskat stadigt, beroende på att snittlönerna ökat med bortåt 60 %, medan pensionerna ligger nära nog fast i kronor räknat.

(Politikerarvodena har man naturligtvis ökat långt mer än 60 %. Ministerlönerna hade redan på Göran Perssons (s?) tid tredubblats sedan Carl Bildt var statsminister i början av 90-talet. Apropå politiker: Har du observerat Margareta Winbergs fiffel med sina arvoden från nuvarande jobb? Hennes rundligt tilltagna statsrådspension skall minskas med hennes arbetsinkomster. Då låter hon dem gå till ett av henne ägt bolag och menar att de då inte skall påverka pensionen. Hennes lön från Svenska Spel är antagligen sådan att hon inte skall erhålla någon statsrådspension alls. Den som har mycket vill ha mer, ja visst är det väl så, även bland socialister. Är det möjligen någon som tror att vi ska undanta Mona Sahlin och Lars Ohly?)

SIFO:s undersökning visar:

Väljarnas uppfattning om skatteförändringar avseende pension 2006 – 2010 är att 24 % vet att pensionärernas skatt något sänkts. 76 % tror att den antingen höjts, är oförändrad eller också vet de inte. Tre av fyra vet således egentligen inte vad politikerna här sysslat med. Ändå skall alla, och en del snart, gå i pension!

Bland äldre väljare har man lite bättre koll. I gruppen 65+ vet 34 % att skatten något lite sänkts även för pensionärer.

Bästa kollen på hur pensionärerna har det har Folkpartiets och Kristdemokraternas sympatisörer. I båda fallen anser sig 35 % veta att pensionärernas skattar något sänkts. Ändå – bara en av tre, vilket måste ses som bedrövligt. Uppfattningen att pensionärernas skatter har höjts är vanlig inom båda blocken. Folkpartisympatisörerna ligger här på ”bara” 15 % och är då klart mest välunderrättade.

I genomsnitt tog jobbskatteavdragen 19,5 miljarder av reformutrymmet i anspråk varje år. För att likställa pensionsinkomster med förvärvsinkomster skulle krävas 2,8 miljarder per år, alltså ett relativt begränsat intäktsbortfall för staten. Även om den ekonomiska utvecklingen under kommande år blir svagare än under 2006-2010 är det alltså sannolikt att en skattesänkning för pensionsinkomster är fullt genomförbar. En skattesänkning jag troligen inte hinner uppleva, men som skulle ge rättvisa.

Källor: Skattebetalarnas Förening, SIFO och mitt intresse för historia.