torsdag 15 maj 2014

Samhällsservicen tynar



Så har det då hänt igen att SOS Alarm inte fungerar som det väl ändå är tänkt. Den här gången är det en 30-årig man som avlidit, medan ambulanstjänsten inte fungerat och jag liksom många med mig undrar om det skall behöva vara på detta sätt?

Svaret är väl ett ganska klart ja, eftersom inkomsterna (skatteinkomsterna) hos stat och kommun hålls så låga. Politikerna är inte dummare än att de förstår hur man drar till sig majoriteten av väljare, som i första hand röstar egoistiskt, de yngre och i allmänhet friska väljarna. Väljare som tror att de själva inte skall bli sjuka eller råka illa ut ekonomiskt och ser ålderdomen och pensioneringen som något i tiden väldigt avlägset.

Den sjuka 30-åringen ringde SOS och lyckades få larmmottagaren att förstå att ambulans behövdes. Mannens syster som fått avlyssna larmsamtalet säger att man tydligt hör mannens flämtande andhämtning, på slutet hörs bara den flämtande andhämtningen och vem som helst borde förstå att något är allvarligt fel. Att ambulans behövs och att det är mycket bråttom framgår tydligt menar hon.

Nu erkänner SOS Alarm att det var en allvarlig miss att inte klassa ambulanstransporten med högsta prioritet. Andnöd skall ge ambulans med prioritet ett, men här blev det prioritet två. Då ambulanspersonalen kom fram efter elva minuter öppnade ingen efter knackning och lägenheten var mörk.

Ambulansen lämnade platsen, vilket den troligen inte skulle ha gjort om prioriteten varit ett. Då skulle man sannolikt ha brutit upp dörren, om det behövts. Om det då gått att rädda mannens liv är omöjligt att säga, säger Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, som en helt onödig sorts halvursäkt. Nu hittades mannen några timmar senare död.

Jag vill inte påstå att allt var bättre förr, men en av mina erfarenheter säger att när man ringde efter ambulans, så kom den utan att man behövde offra en väldig massa tid på att förklara angelägenheten av denna typ av transport. Jag har ju under ganska lång tid då och då haft anledning att kalla på ambulans.

Ett år efter att vi flyttat till Söderhamn drabbades min hustru, Birgit av en hjärtinfarkt. Själv hade jag långt tidigare drabbats av två infarkter, som resulterat i byte av kranskärlen. Symptomen till Birgits kranskärlsproblem hade vi tidigare observerat och motverkat med hjälp av mina Nitromex. Vi hade också beställt tid hos vår husläkare för henne då infarkten kom.

Jag ringde naturligtvis omgående efter ambulans då Nitromex denna gång inte kuperade smärtan. Jag fick på SOS Alarm tala med en person länge och väl och blev efter hand alltmer upprörd. Det var ju dyrbar tid som gick förlorad och till slut blev jag ordentligt förbannad. Då krävde damen på SOS Alarm att få tala med Birgit, som låg och flämtade i sovrummet en bit bort.

Birgit fick alltså lov att stappla fram till telefonen, innan den negativa människan på SOS Alarm skickade ambulansen. Å andra sidan kom den med både sköterska och två ”ambulanskillar”. Birgit kunde därför omgående få syrgas m.m. Ambulansfärden gick sedan via Bollnäs sjukhus och förbi Gävle sjukhus till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där ”ballongsprängning” utfördes akut och allt gick väl trots SOS Alarms regelverk.

Men var har vi egentligen felet, det stora och ursprungliga felet? Vad är det som gör att SOS Alarms personal är så ogina i dessa kritiska situationer? Säkert är det fel både här och där, men ytterst känner jag att det första och stora felet är att finna hos våra politiker, som hela tiden sneglar på sin egen popularitet, att vinna väljare hos de stora kategorierna av människor. Det är ju trots allt inte så vanligt att vi behöver ambulanstransport, däremot är det då angeläget.

Just nu har vi kravet att kommunen skall bekosta en inomhusarena för bandy och annat från en handfull bandyentusiaster. Den beräknade kostnaden är en bit över 30 miljoner kronor, men det ligger väl som vanligt en bra bit under slutlig kostnad. Det är pengar som Söderhamn mer än väl behöver för förbättrad äldreomsorg t.ex.

Bandyentusiasterna får en del stöd av andra söderhamnare, som tror att en stor inomhusarena kan locka många att besöka, eller till och med flytta till Söderhamn. Det blir intressant att se hur Söderhamnspolitikerna ställer sig till det hela, när vi kommer ännu närmare valet. Efter valet tror jag väl att de handlar klokt och inser att en storarena inomhus är för mycket för lilla Söderhamn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar