Hej på Dig, det var inte igår!
Jag har en hel massa ursäkter till att jag skriver så lite i bloggen, men skall inte trötta dig med dem. Ont i halsen har jag. Det känns som ”lindrig halsböld” och hostar gör jag. Detta helt oberoende av viljan att skriva i bloggen. Däremot kan det finnas ett samband med rökning, bakterier, virus eller något annat. Prov har tagits. Ni vet, det där som ger kräkreflexer. En liten fördel med mitt tillstånd kan jag se. Det legitimerar tagandet av en rejäl gammaldags konjaksgrogg, något jag dock är ensam om att se i vårt hushåll.
Så var det ämnet för det här inlägget? Inga problem, det får väl bli några stycken allt efter som. En gammal ”pensionärsdjävel” kan ha hur många som helst på lager. Apropå ”Pensionärsdjävlar”: Där fick du 70- allt! Man skall inte underskatta äldre pensionärer. Vår statliga TV har faktiskt gjort en insats, fått en del yngre att fundera, vilket faktiskt inte skadar.
Det roligaste för en gammal tittare som jag var att så tydligt kunna se, hur signalerna kors och tvärs började skickades mellan de unga grundlurade hjärncellerna.
Och så, apropå något obegripligt. I dagens Söderhamns-Kurir finns en av Margareta B. Kjellins, riksdagsledamot (m) vanliga insändare, men denna gång med rubriken ”Pensionärerna får sänkt skatt nästa år”. Insändaren avslutas: ”Vi inom Moderaterna gläds åt det faktum att under 2011 är det pensionärernas tur för skattesänkning, en glädje som vi tror oss dela med många.”
Den här skattesänkningen lovade Alliansen redan i god tid före valet. Det är alltså på intet sätt något nytt. Däremot var moderaterna och alldeles särskilt Margareta B. Kjellin helt emot den till dess att opinionsundersökningarna entydigt pekade mot rödgrön valseger och Mona Sahlin lovat lika skatt mellan pensionärer och löntagare. Margareta B. Kjellin skrev i oktober-november 2009 ett antal e-postmeddelanden till mig där hon helt klart angav att någon skattesänkning för pensionärer inte kunde komma i fråga. (All denna e-post finns kvar och kan publiceras.) Däremot skulle ytterligare jobbskatteavdrag komma, till fromma för framtida pensionärer (och alltså henne själv).
I november 2009 lämnade jag Moderata Samlingspartiet (men i valet inte Alliansen) efter 6 decenniers medlemskap, varav 18 år i kommunfullmäktige, 9 år i kommunstyrelsen, totalt 160 års s.k. ”tunga” kommunala uppdrag för Moderata Samlingspartiet och partiets förtjänstmedalj. I huvudsak gjorde jag detta på grund av Margareta B. Kjellins inställning till en skattesänkning för pensionärerna.
Och så nu denna insändare: ”Vi inom Moderaterna gläds åt det faktum att under 2011 är det pensionärernas tur för skattesänkning…”?
onsdag 24 november 2010
torsdag 11 november 2010
Den 9 nov. var det, som hon fyllde 80!Det var fullt hus, men det är ju inte så stort. Idag, när vi vinkat av de siste gästerna, Gudrun och Kalle, så ringde de från Busstransport i stan och meddelade att det kommit 10 kg fraktgods från Tyskland. Bättre sent än aldrig! Eller hur Erik?
Nåja, det som fanns räckte väl med ett nödrop från mig.
Idag var Birgit bjuden på lunch av SPF och jag fick hedersuppdraget att agera taxichaufför.
Den 15-åriga har vi just provsmakat.
Ha det bra i snön!
Etiketter: Mer om mig
Allmänt aktuellt,
Bilder,
För släkt och vänner
torsdag 4 november 2010
Lars Ohly flinar inte längre
Det senaste året har Lars Ohly ständigt visat upp sitt flin om inte rent av skratt. På TV och från riksdagen såg jag härom kvällen att han nu återtagit samma min som Hilding Hagberg en gång visade upp, den ensammes. Det är väl klart att varken huvuddelen av sossarna, eller miljöpartisterna egentligen ville ha med vänsterpartister (kommunister) att göra. Men vad gör man inte för att få makten, att kanske kunna fördubbla riksdagsarvodet till ett ministerarvode och sedan kanske förtidspensionera sig med ministerpension fram till 65+, som Margareta Winblad med betalningen till sitt företag för att försöka fuska till sig alla pengarna.
(Du, som inte vet, får slå upp den hela livet moskvatrogne Hilding Hagberg i Wikipedia.)
Apropå kommunism, som ju förutsätter enpartidiktatur, så kräver Lars Ohly att de svenska soldaterna snarast skall lämna Afghanistan. Enbart civil hjälp skall lämnas. Men hur lämnar man civil hjälp i Afghanistan utan militärt (polis-) skydd mot de religiösa fundamentalisterna? Utbildningen av tillräckligt många demokratiskt skolade Afghanska soldater och poliser tar ju lång tid. Ja, ekonomisk hjälp kan förstås lämnas. Men Afghanistan är faktiskt ännu mer korrumperat än Sverige, så den hjälpen skulle inte komma folket till del och det är väl det som är meningen?
(Om du tror att vi svenskar inte är korrumperade så tar du fel. Vi har världens högsta skatter bl.a. beroende på korruption. Jag tänker t.ex. på alla svartjobb, som exempelvis vid nybygge inte passar till Rut-avdragen. Tack Alliansen ändå för Rut, som gör att många åldringar kan hålla skiten ifrån sig utan att tnyttja svartjobb och alltså skattefusk.)
Apropå korruption: Enligt Mona Sahlin för en tid sedan skall internationell säkerhet vila på ett starkt globalt nätverk under Förenta Nationernas (FN:s) ledning. Lars Ohlys parti och miljöpartisterna var extra tydliga. Ett FN-mandat skulle vara grunden för att sända svensk militär utomlands.
Sant är att FN gjort och gör mycket gott. Det vore ju konstigt annars. De jobbar mot fattigdom och förtryck, delar ut mat och annat vid katastrofer, arbetar för hållbart klimat, fredligare jord, utbildning och kultur. MEN…!
Bland de 192 medlemsstaterna i FN hittar vi många enpartistater, diktaturer, under rent ut sagt vidrig regim. Sådana som vill skyla över egna missgärningar och peka ut andra, demokratiska stater som brottslingar.
Tanken var god, när FN bildades på initiativ från USA. Tyvärr kom ju redan från början det kommunistiska Sovjetunionen med liksom det sedermera kommunistiska Kina. Såsom segrarmakter hamnade de dessutom i det s.k. Säkerhetsrådet, med vetorätt beträffande demokratiska beslut. Sedan dess har ”skurkstater” strömmat till FN och FN:s möjligheter att verka blir därefter.
Ett exempel gavs nyligen i en artikel i tidskriften Neo (liberal). Chefredaktören i Neo, Paulina Neuding, fick i september följa förhandlingarna i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Bilden hon gav blev skrämmande.
Sjuksköterskan Kristyana Valcheva skulle inför rådet i Genève berätta hur hon och fem andra personer behandlades i Libyen, att de grundlöst anklagades för att avsiktligt ha infekterat 400 libyska barn med hiv.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas det lilla liv det blev i svenska media när de här människorna fängslades, liksom de små notiser man noterade när de åtta år senare frigavs. Men de inte bara fängslades, de torterades och förnedrades under åtta år i Libyen.
”De slog oss över fotsulorna… De injicerade narkotika i mig, tog av mig kläderna…”
Rimligen tror man att ledamöterna i FN:s råd för mänskliga rättigheter satt tysta och begrundade vad Valcheva ville säga under bara två minuter. Men icke! Direkt avbröts sjuksköterskan av Libyens FN-ambassadör: ”Jag måste avbryta. Ordningsfråga!” Därefter turades några stater med alldeles egen uppfattning om mänskliga rättigheter Iran, Kina och Kuba om att avbryta och kräva att Valcheva inte skulle få tala till punkt.
Tyvärr vimlar det av medlemsländer, diktaturer i FN, som är helt emot vad vi i västerlandet menar med mänskliga rättigheter. Tanke- och yttrandefrihet, tryckfrihet, fria hemliga val o.s.v.
Den surrealistiska känslan när Irans representant i rådet i Genéve tar upp polisbrutalitet i Tyskland och brott mot kvinnors rättigheter i Sverige. Kommer ni ihåg, det är inte så länge sedan? Samma Iran som låter stena kvinnor till döds då deras man påstår att de varit otrogna. OBS! Inga direkt dödande stenar får användas! Bara mindre.
FN har just fyllt 65 år och lär vara till för att varje människa skall få komma till tals och tas på allvar. Sossar och miljöpartister har just tagit sitt förnuft till fånga om Afghanistan och lämnat Lars Ohly ensam bland dem som är emot att kämpa för mänskliga rättigheter i Afghanistan.
Det senaste året har Lars Ohly ständigt visat upp sitt flin om inte rent av skratt. På TV och från riksdagen såg jag härom kvällen att han nu återtagit samma min som Hilding Hagberg en gång visade upp, den ensammes. Det är väl klart att varken huvuddelen av sossarna, eller miljöpartisterna egentligen ville ha med vänsterpartister (kommunister) att göra. Men vad gör man inte för att få makten, att kanske kunna fördubbla riksdagsarvodet till ett ministerarvode och sedan kanske förtidspensionera sig med ministerpension fram till 65+, som Margareta Winblad med betalningen till sitt företag för att försöka fuska till sig alla pengarna.
(Du, som inte vet, får slå upp den hela livet moskvatrogne Hilding Hagberg i Wikipedia.)
Apropå kommunism, som ju förutsätter enpartidiktatur, så kräver Lars Ohly att de svenska soldaterna snarast skall lämna Afghanistan. Enbart civil hjälp skall lämnas. Men hur lämnar man civil hjälp i Afghanistan utan militärt (polis-) skydd mot de religiösa fundamentalisterna? Utbildningen av tillräckligt många demokratiskt skolade Afghanska soldater och poliser tar ju lång tid. Ja, ekonomisk hjälp kan förstås lämnas. Men Afghanistan är faktiskt ännu mer korrumperat än Sverige, så den hjälpen skulle inte komma folket till del och det är väl det som är meningen?
(Om du tror att vi svenskar inte är korrumperade så tar du fel. Vi har världens högsta skatter bl.a. beroende på korruption. Jag tänker t.ex. på alla svartjobb, som exempelvis vid nybygge inte passar till Rut-avdragen. Tack Alliansen ändå för Rut, som gör att många åldringar kan hålla skiten ifrån sig utan att tnyttja svartjobb och alltså skattefusk.)
Apropå korruption: Enligt Mona Sahlin för en tid sedan skall internationell säkerhet vila på ett starkt globalt nätverk under Förenta Nationernas (FN:s) ledning. Lars Ohlys parti och miljöpartisterna var extra tydliga. Ett FN-mandat skulle vara grunden för att sända svensk militär utomlands.
Sant är att FN gjort och gör mycket gott. Det vore ju konstigt annars. De jobbar mot fattigdom och förtryck, delar ut mat och annat vid katastrofer, arbetar för hållbart klimat, fredligare jord, utbildning och kultur. MEN…!
Bland de 192 medlemsstaterna i FN hittar vi många enpartistater, diktaturer, under rent ut sagt vidrig regim. Sådana som vill skyla över egna missgärningar och peka ut andra, demokratiska stater som brottslingar.
Tanken var god, när FN bildades på initiativ från USA. Tyvärr kom ju redan från början det kommunistiska Sovjetunionen med liksom det sedermera kommunistiska Kina. Såsom segrarmakter hamnade de dessutom i det s.k. Säkerhetsrådet, med vetorätt beträffande demokratiska beslut. Sedan dess har ”skurkstater” strömmat till FN och FN:s möjligheter att verka blir därefter.
Ett exempel gavs nyligen i en artikel i tidskriften Neo (liberal). Chefredaktören i Neo, Paulina Neuding, fick i september följa förhandlingarna i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Bilden hon gav blev skrämmande.
Sjuksköterskan Kristyana Valcheva skulle inför rådet i Genève berätta hur hon och fem andra personer behandlades i Libyen, att de grundlöst anklagades för att avsiktligt ha infekterat 400 libyska barn med hiv.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas det lilla liv det blev i svenska media när de här människorna fängslades, liksom de små notiser man noterade när de åtta år senare frigavs. Men de inte bara fängslades, de torterades och förnedrades under åtta år i Libyen.
”De slog oss över fotsulorna… De injicerade narkotika i mig, tog av mig kläderna…”
Rimligen tror man att ledamöterna i FN:s råd för mänskliga rättigheter satt tysta och begrundade vad Valcheva ville säga under bara två minuter. Men icke! Direkt avbröts sjuksköterskan av Libyens FN-ambassadör: ”Jag måste avbryta. Ordningsfråga!” Därefter turades några stater med alldeles egen uppfattning om mänskliga rättigheter Iran, Kina och Kuba om att avbryta och kräva att Valcheva inte skulle få tala till punkt.
Tyvärr vimlar det av medlemsländer, diktaturer i FN, som är helt emot vad vi i västerlandet menar med mänskliga rättigheter. Tanke- och yttrandefrihet, tryckfrihet, fria hemliga val o.s.v.
Den surrealistiska känslan när Irans representant i rådet i Genéve tar upp polisbrutalitet i Tyskland och brott mot kvinnors rättigheter i Sverige. Kommer ni ihåg, det är inte så länge sedan? Samma Iran som låter stena kvinnor till döds då deras man påstår att de varit otrogna. OBS! Inga direkt dödande stenar får användas! Bara mindre.
FN har just fyllt 65 år och lär vara till för att varje människa skall få komma till tals och tas på allvar. Sossar och miljöpartister har just tagit sitt förnuft till fånga om Afghanistan och lämnat Lars Ohly ensam bland dem som är emot att kämpa för mänskliga rättigheter i Afghanistan.
Etiketter: Mer om mig
Inrikespolitik,
Internationell politik
söndag 17 oktober 2010
Miljötänk
Från den 25 sept. har jag läst en till tegelsten av Tom Clancy och är nu inne på Jan Guillous åttonde bok om Carl Hamilton. Det var kring två decennier sedan jag läste de här böckerna. Nu kan de läsas med ”nya ögon”, alla detaljer är glömda, och de engagerar. Jag skriver nog mer om detta senare, nu får det, tillsamman med höstsysslor utomhus, förklara mitt sparsamma bloggande.
Energiskog
Jag äger några tallar, björkar och aspar i Lappland och får därför Holmen Skogs tidning ”Skog och virke”. För det är jag tacksam, det är en bra tidning. I senaste numret skriver professorn Björn Zethreus vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hans ämne är bioenergiteknik med inriktning på hållbar utveckling. Jag måste, utan att avvika från hans tankegångar, presentera en egen variant i ämnet.
Alla vet att jorden har en omkrets av sådär 4000 mil. Då är det lätt för den som gick i skolan på katederundervisningens tid, att räkna ut ytan. Övriga kan nog hitta uppgiften på Internet. Ytan är ungefär 500 miljoner kvadratkilometer (km2). Den som gick i skolan när det fanns en riktig sådan vet kanske också att 70 % av den ytan är hav och stora sjöar. Kvar blir så där 150 miljoner km2 land.
Nästan en tredjedel av detta land är öknar, ständigt fruset land eller berg i dagen. Nästan en annan tredjedel består av skogar och nästan en tredjedel består av torra gräsmarker (stäpp, prärie, savann eller liknande).
Av den knappa sjättedel som blir kvar är 2/3 gräsmarker som duger till bete. Resterande 1/3 (25 miljoner km2) är jord som går att bruka och ger människor föda.
Den odlingsbara delen motsvarar ungefär en villatomt per jordinnevånare. Idag med knappt 7 miljarder människor på jorden. Om så där 40 år beräknas vi kunna vara 9 miljarder. Muslimer och en del katoliker, men även andra kristna gör ju vad de kan för att vi ska bli så många som möjligt.
Kan vi anta att du förstått att denna lilla jordbruksmark, som inte behöver konstbevattnas, måste tas tillvara på rätt sätt? Alltså utan konstgödning och utan gifter? Att den behövs för framställning av mat och fibrer till kläder? Att det i längden är alldeles orimligt att odla energiskog på åkermark, vilket idag sker med ekonomiskt stöd och påhejat av miljötoken?
Lika orimligt är det att använda skog (ungefär 28 % av jordytan f.n.) för annat än marginell energiproduktion. Den behövs för att bygga bostäder, till trävaror och pappersprodukter. Dessutom för att alstra det syre vi behöver fylla på för allt levande liv.
Vi måste inse att varje människas användbara del av jorden redan är väldigt liten och att den blir allt mindre.
Vindkraft igen
1987 -1988 genomförde dåvarande energiministern, Birgitta Dahl den s.k. Vindkraftutredningen. Om detta skrev jag ett långt inlägg i tre delar i denna blogg. Det hittar du under ”Energi och miljö” och det infördes den 17 febr. 2009. Till stor del var det fråga om något jag skrev redan i början av 1990-talet, alltså för snart 20 år sedan, men som fanns sparat i min dator.
I vindkraftutredningen sades det att staten endast skulle stödja vindkraftutbyggnad i de vindrika områden som enbart finns i södra Sverige. D.v.s.
1. Kustområden från norra Bohuslän till Gävle.
2. Havsområden inom samma gränser.
3. Jordbruksbygder med stora öppna områden (t.ex. Västgötaslätten och Skåne).
4. Områden kring de stora sjöarna (Vänern, Vättern)
I Norrland bromsas den i huvudsak sydvästliga vinden av ”kölen”, skogar och berg och där kunde enstaka vindkraftverk i vindrika områden komma ifråga, men endast i privat eller kommunal regi.
I södra Sverige tänkte man sig 3 000 stora vindkraftverk på land och uppemot ett par tusen till havs i en omedelbart förestående utbyggnad. När det precis enligt min dåvarande förutsägelse efter 15 år och våldsam lobbying från vindkraftindustriers sida blev allvar, protesterade de som skulle bli grannar både privatpersoner, kommuner och länsstyrelser. Utbyggnaden bromsades, begränsades eller uteblev.
Man tyckte att det glesbefolkade Norrland skulle passa bättre och med ett ordentligt tilltaget statligt stöd kunde ju även Norrland ifrågakomma. Lönsamhet betyder ju då föga.
Nu 20 år senare är det allvar och den ena Norrlandskommunen efter den andra liksom innevånarna protesterar, men ibland vinner intressenterna i Vindkraftsbolagen. Miljööverdomstolen har just lämnat tillstånd till 30 vindkraftverk på Glötesvålen i Härjedalen. En följd är att Mittådalens sameby talar om smärtgräns och att kanske tvingas lägga ner verksamheten.
Kommunerna i Hälsingland har vaknat och vill begränsa de vilda planerna på vindkraftsutbyggnad. Hälsingland är inget som vanligen förknippas med rennäring, men nu väntas det kunna bli aktuellt att utnyttja Sametingets reservbetesmarker, som sträcker sig ner till Söderhamn. Men i hälsingeskogarna håller sig ju stockholmarna med varg och björn och hur blir det då?
Nu kolliderar miljö- och energiintressen. Turistnäringen, som är så viktig för kvarvarande norrlänningar liksom presumtiva vindkraftgrannar protesterar mot utbyggnadsplaner för vindkraftsparker och förstörande av naturvärden. Vindkraftsparkerna kräver stora områden.
Fler och fler tycker sig inse att kärnkraften skall ersättas med ny effektivare och ännu säkrare kärnkraft!
Från den 25 sept. har jag läst en till tegelsten av Tom Clancy och är nu inne på Jan Guillous åttonde bok om Carl Hamilton. Det var kring två decennier sedan jag läste de här böckerna. Nu kan de läsas med ”nya ögon”, alla detaljer är glömda, och de engagerar. Jag skriver nog mer om detta senare, nu får det, tillsamman med höstsysslor utomhus, förklara mitt sparsamma bloggande.
Energiskog
Jag äger några tallar, björkar och aspar i Lappland och får därför Holmen Skogs tidning ”Skog och virke”. För det är jag tacksam, det är en bra tidning. I senaste numret skriver professorn Björn Zethreus vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hans ämne är bioenergiteknik med inriktning på hållbar utveckling. Jag måste, utan att avvika från hans tankegångar, presentera en egen variant i ämnet.
Alla vet att jorden har en omkrets av sådär 4000 mil. Då är det lätt för den som gick i skolan på katederundervisningens tid, att räkna ut ytan. Övriga kan nog hitta uppgiften på Internet. Ytan är ungefär 500 miljoner kvadratkilometer (km2). Den som gick i skolan när det fanns en riktig sådan vet kanske också att 70 % av den ytan är hav och stora sjöar. Kvar blir så där 150 miljoner km2 land.
Nästan en tredjedel av detta land är öknar, ständigt fruset land eller berg i dagen. Nästan en annan tredjedel består av skogar och nästan en tredjedel består av torra gräsmarker (stäpp, prärie, savann eller liknande).
Av den knappa sjättedel som blir kvar är 2/3 gräsmarker som duger till bete. Resterande 1/3 (25 miljoner km2) är jord som går att bruka och ger människor föda.
Den odlingsbara delen motsvarar ungefär en villatomt per jordinnevånare. Idag med knappt 7 miljarder människor på jorden. Om så där 40 år beräknas vi kunna vara 9 miljarder. Muslimer och en del katoliker, men även andra kristna gör ju vad de kan för att vi ska bli så många som möjligt.
Kan vi anta att du förstått att denna lilla jordbruksmark, som inte behöver konstbevattnas, måste tas tillvara på rätt sätt? Alltså utan konstgödning och utan gifter? Att den behövs för framställning av mat och fibrer till kläder? Att det i längden är alldeles orimligt att odla energiskog på åkermark, vilket idag sker med ekonomiskt stöd och påhejat av miljötoken?
Lika orimligt är det att använda skog (ungefär 28 % av jordytan f.n.) för annat än marginell energiproduktion. Den behövs för att bygga bostäder, till trävaror och pappersprodukter. Dessutom för att alstra det syre vi behöver fylla på för allt levande liv.
Vi måste inse att varje människas användbara del av jorden redan är väldigt liten och att den blir allt mindre.
Vindkraft igen
1987 -1988 genomförde dåvarande energiministern, Birgitta Dahl den s.k. Vindkraftutredningen. Om detta skrev jag ett långt inlägg i tre delar i denna blogg. Det hittar du under ”Energi och miljö” och det infördes den 17 febr. 2009. Till stor del var det fråga om något jag skrev redan i början av 1990-talet, alltså för snart 20 år sedan, men som fanns sparat i min dator.
I vindkraftutredningen sades det att staten endast skulle stödja vindkraftutbyggnad i de vindrika områden som enbart finns i södra Sverige. D.v.s.
1. Kustområden från norra Bohuslän till Gävle.
2. Havsområden inom samma gränser.
3. Jordbruksbygder med stora öppna områden (t.ex. Västgötaslätten och Skåne).
4. Områden kring de stora sjöarna (Vänern, Vättern)
I Norrland bromsas den i huvudsak sydvästliga vinden av ”kölen”, skogar och berg och där kunde enstaka vindkraftverk i vindrika områden komma ifråga, men endast i privat eller kommunal regi.
I södra Sverige tänkte man sig 3 000 stora vindkraftverk på land och uppemot ett par tusen till havs i en omedelbart förestående utbyggnad. När det precis enligt min dåvarande förutsägelse efter 15 år och våldsam lobbying från vindkraftindustriers sida blev allvar, protesterade de som skulle bli grannar både privatpersoner, kommuner och länsstyrelser. Utbyggnaden bromsades, begränsades eller uteblev.
Man tyckte att det glesbefolkade Norrland skulle passa bättre och med ett ordentligt tilltaget statligt stöd kunde ju även Norrland ifrågakomma. Lönsamhet betyder ju då föga.
Nu 20 år senare är det allvar och den ena Norrlandskommunen efter den andra liksom innevånarna protesterar, men ibland vinner intressenterna i Vindkraftsbolagen. Miljööverdomstolen har just lämnat tillstånd till 30 vindkraftverk på Glötesvålen i Härjedalen. En följd är att Mittådalens sameby talar om smärtgräns och att kanske tvingas lägga ner verksamheten.
Kommunerna i Hälsingland har vaknat och vill begränsa de vilda planerna på vindkraftsutbyggnad. Hälsingland är inget som vanligen förknippas med rennäring, men nu väntas det kunna bli aktuellt att utnyttja Sametingets reservbetesmarker, som sträcker sig ner till Söderhamn. Men i hälsingeskogarna håller sig ju stockholmarna med varg och björn och hur blir det då?
Nu kolliderar miljö- och energiintressen. Turistnäringen, som är så viktig för kvarvarande norrlänningar liksom presumtiva vindkraftgrannar protesterar mot utbyggnadsplaner för vindkraftsparker och förstörande av naturvärden. Vindkraftsparkerna kräver stora områden.
Fler och fler tycker sig inse att kärnkraften skall ersättas med ny effektivare och ännu säkrare kärnkraft!
onsdag 29 september 2010
Lustigt
Mitt förra inlägg skrev jag den 24 september. Det handlade framför allt om att Alliansen måste ta tag i invandringspolitiken. Där finns mycket att göra.
Nyligen meddelades från Miljöpartiet att man, efter förhandlingar på initiativ från Alliansen, just i den frågan kommer att samarbeta med Alliansen. Lars Ohly och de andra extremisterna i hans lilla parti blev givetvis helförbannade. Samarbete med "de andra" för att lösa ett av Sveriges viktigaste problem ses inte där med blida ögon.
Jag inbillar mig inte att allianspolitiker eller miljöpartister av någon betydenhet läser min blogg för att ta råd. Det gläder mig bara att miljöpartisterna verkar ha förstått problemet och verkar beredda att hjälpa till.
Det är emellertid inte bara SD som är ett problem i sammanhanget. Flyktingpolitiken måste i grunden reformeras och alltså de gamla sossereglerna för flyktingmottagande måste ändras. De är ett enda stort misslyckande.
Mitt förra inlägg skrev jag den 24 september. Det handlade framför allt om att Alliansen måste ta tag i invandringspolitiken. Där finns mycket att göra.
Nyligen meddelades från Miljöpartiet att man, efter förhandlingar på initiativ från Alliansen, just i den frågan kommer att samarbeta med Alliansen. Lars Ohly och de andra extremisterna i hans lilla parti blev givetvis helförbannade. Samarbete med "de andra" för att lösa ett av Sveriges viktigaste problem ses inte där med blida ögon.
Jag inbillar mig inte att allianspolitiker eller miljöpartister av någon betydenhet läser min blogg för att ta råd. Det gläder mig bara att miljöpartisterna verkar ha förstått problemet och verkar beredda att hjälpa till.
Det är emellertid inte bara SD som är ett problem i sammanhanget. Flyktingpolitiken måste i grunden reformeras och alltså de gamla sossereglerna för flyktingmottagande måste ändras. De är ett enda stort misslyckande.
fredag 24 september 2010
Problemet
Sverigedemokraterna (SD) har blivit vågmästare i Sveriges riksdag. Just det, det är ingen nyhet längre det är verklighet. En hemsk verklighet men är det så konstigt? Mitt svar är nej. Det är väljarna som valt och väljarna har jag tidigare beskrivit. Exempelvis har jag någon gång nämnt att en hel del av dem har ett IQ under 100.
Våra politiker från vänster till höger har i decennier demonstrerat sin oförmåga att hantera såväl invandrare/flyktingar som främlingsfienderna.
Själv upplevde jag, som skolpolitiker, 70-talets diskussioner om vad som var kultur. De initierades av vänstern, (s) och (vpk). Kultur skulle vara att leva, att leva fritt, efter eget huvud och för ungdomar utan påtryckningar från vare sig föräldrar eller lärare. Det skulle vara fri fostran, eller uttryckt på annat sätt frihet från fostran. En omedelbar följd blev att förskolan lämnade barn till lågstadiets första klass, som hade helt klart för sig att i skolan gjorde man som man ville. För att få sin vilja igenom skulle man skrika, stampa och om nödvändigt slåss eller åtminstone slå sönder något. Hörselskador började småningom uppträda hos lärarna.
Folkbildning i vidaste bemärkelse är sedan urminnes tid kulturens viktigaste yttring. Men hur går det när medborgarna inte längre läser böcker. Människorna kan inte sägas läsa böcker, när det blir en á två böcker per år, och då är det knappast kvalificerad litteratur. Knappast heller populärvetenskap. Antalet sålda titlar av översatt kvalitetslitteratur har under senare tid halverats och biblioteken försöker sedan länge överleva genom komplettering med annat än böcker. Skolbiblioteksverksamheten har under lång tid minskat sin verksamhet.
Utbildningen i svenska för invandrare håller inte sällan en katastrofalt låg klass. Ex.: Mannen med invandrad hustru måste rätta svenskan i lärarens instruktioner inför hustruns hemarbete. Eleverna vid lärarhögskolan i Uppsala får lära sig att mellanstadieeleverna skall bibringas kunskapen att alla barns morfar och farfar har tyranniserat mormor resp. farmor. (Det förstås att ifrågasättande av detta genusvetenskapliga faktum kan påverka högskolebetyget.)
Det kan inte vara lätt att integrera flyktingar från t ex Somalia och många flyktingar lever f.n. i vårt samhälle utan minsta utsikt till jobb (och jobbavdrag). Den lågavlönade svensken med bristande bildning tycker inte om att betala hög skatt, som går till invandrares, inte ens flyktingars bidrag över mycket lång tid.
En väsentlig uppgift att under Alliansens fortsatta verksamhet måste vara att ta itu med dessa problem. Kan det göras utan att förändra vänsterpartiernas flumskola, nu närmast grundmurad sedan tre decennier? Vi behöver också få alla som kan i arbete och det krävs i så fall mer än jobbavdrag. Miljöpartiet skulle kunna rädda Sverige genom att se till att vi får den enda möjliga funktionsdugliga regeringen. En regering som blir oberoende av Sverigedemokraterna med sin retoriskt begåvade partiledare, som faktiskt lyckas ge ett intryck av viss bildning.
Sverigedemokraterna (SD) har blivit vågmästare i Sveriges riksdag. Just det, det är ingen nyhet längre det är verklighet. En hemsk verklighet men är det så konstigt? Mitt svar är nej. Det är väljarna som valt och väljarna har jag tidigare beskrivit. Exempelvis har jag någon gång nämnt att en hel del av dem har ett IQ under 100.
Våra politiker från vänster till höger har i decennier demonstrerat sin oförmåga att hantera såväl invandrare/flyktingar som främlingsfienderna.
Själv upplevde jag, som skolpolitiker, 70-talets diskussioner om vad som var kultur. De initierades av vänstern, (s) och (vpk). Kultur skulle vara att leva, att leva fritt, efter eget huvud och för ungdomar utan påtryckningar från vare sig föräldrar eller lärare. Det skulle vara fri fostran, eller uttryckt på annat sätt frihet från fostran. En omedelbar följd blev att förskolan lämnade barn till lågstadiets första klass, som hade helt klart för sig att i skolan gjorde man som man ville. För att få sin vilja igenom skulle man skrika, stampa och om nödvändigt slåss eller åtminstone slå sönder något. Hörselskador började småningom uppträda hos lärarna.
Folkbildning i vidaste bemärkelse är sedan urminnes tid kulturens viktigaste yttring. Men hur går det när medborgarna inte längre läser böcker. Människorna kan inte sägas läsa böcker, när det blir en á två böcker per år, och då är det knappast kvalificerad litteratur. Knappast heller populärvetenskap. Antalet sålda titlar av översatt kvalitetslitteratur har under senare tid halverats och biblioteken försöker sedan länge överleva genom komplettering med annat än böcker. Skolbiblioteksverksamheten har under lång tid minskat sin verksamhet.
Utbildningen i svenska för invandrare håller inte sällan en katastrofalt låg klass. Ex.: Mannen med invandrad hustru måste rätta svenskan i lärarens instruktioner inför hustruns hemarbete. Eleverna vid lärarhögskolan i Uppsala får lära sig att mellanstadieeleverna skall bibringas kunskapen att alla barns morfar och farfar har tyranniserat mormor resp. farmor. (Det förstås att ifrågasättande av detta genusvetenskapliga faktum kan påverka högskolebetyget.)
Det kan inte vara lätt att integrera flyktingar från t ex Somalia och många flyktingar lever f.n. i vårt samhälle utan minsta utsikt till jobb (och jobbavdrag). Den lågavlönade svensken med bristande bildning tycker inte om att betala hög skatt, som går till invandrares, inte ens flyktingars bidrag över mycket lång tid.
En väsentlig uppgift att under Alliansens fortsatta verksamhet måste vara att ta itu med dessa problem. Kan det göras utan att förändra vänsterpartiernas flumskola, nu närmast grundmurad sedan tre decennier? Vi behöver också få alla som kan i arbete och det krävs i så fall mer än jobbavdrag. Miljöpartiet skulle kunna rädda Sverige genom att se till att vi får den enda möjliga funktionsdugliga regeringen. En regering som blir oberoende av Sverigedemokraterna med sin retoriskt begåvade partiledare, som faktiskt lyckas ge ett intryck av viss bildning.
Etiketter: Mer om mig
Inrikespolitik,
Invandrare,
Skolpolitik
söndag 19 september 2010
Rödgrön definition
När de rödgröna talar och skriver om de rika, så skall man ha klart för sig att de i definitionen inkluderar så gott som alla heltidsarbetande.
När de slopar RUT-avdraget kommer en hel del svartarbete tillbaka och många gamla och sjuka pensionärer, som vill leva alltigenom hederligt, blir utan nödvändig hemhjälp.
När de rödgröna talar och skriver om de rika, så skall man ha klart för sig att de i definitionen inkluderar så gott som alla heltidsarbetande.
När de slopar RUT-avdraget kommer en hel del svartarbete tillbaka och många gamla och sjuka pensionärer, som vill leva alltigenom hederligt, blir utan nödvändig hemhjälp.
Etiketter: Mer om mig
Allmänt aktuellt,
Inrikespolitik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
